Kontakta oss på 010-516 70 90

Vilka krav ställs för att bli beviljad bostad enligt LSS?

Generellt sätt kan man säga att prövningen görs i två steg.

Först behöver man tillhöra någon av personkretsarna enligt 1 § LSS. Vill du läsa mer om personkrets, finns ett tidigare blogginlägg om detta.

I andra hand tittar handläggaren på dina behov i din vardag. Ditt stödbehov behöver vara tämligen omfattande och handläggaren kommer att ställa frågor av integritetskänsligt slag. Handläggaren kommer exempelvis fråga om dina toalettbesök, duschsituationen, hur du hanterar av och påklädning, hushållsgöromål, måltidssituationer, fritid, sömn och sociala kontakter. Det handlar inte bara om fysiska förmågor utan även aktiviteter som du inte klarar av att förmå dig själv att utföra. Hjälpbehov av privat och integritetskänslig är också hjälpbehov som “väger tyngre” jämfört med exempelvis stöd vid sociala kontakter och fritidsaktiviteter.

I förarbetena till lagen står det att med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Det står även att gruppbostad ska täcka de boendes hela stödbehov och är tänkt att vara ett bostadsalternativ för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.  

Handläggaren kommer därför göra en bedömning av hur mycket stöd du behöver i din vardag. Är det stöd i mindre omfattning där behovet skulle kunna tillgodoses med andra insatser, enligt LSS eller annan lagstiftning, så som hemtjänstinsatser eller boendestöd och ledsagarservice, har du inte rätt till bostad med särskild service. 

Med hänvisning till förarbetena och syftet med insatsen, ställs det enligt praxis ganska höga krav, på att stödbehovet måste vara omfattande och mer eller mindre under dygnets alla timmar för att man ska ha rätt till insatsen. 

Så som med all annan juridik, är det emellertid värt att notera att det inte alltid är svart eller vitt. Kommuner gör sina egna tolkningar och bedömningarna kan skilja från kommun till kommun.

Behöver du stöd i samband med ansökan om LSS-insats eller överklagan är du välkommen att kontakta oss. 

 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Komplettera testamentet – hur gör man?

Skriva ett nytt testamente

Ett sätt att återkalla sitt gamla testamente är genom att skriva ett helt nytt testamente. Av 10 kap. 5 § ÄB framgår att de formkrav som gäller för upprättande av testamente måste uppfyllas för att ett nytt testamente ska bli giltigt och återkalla det tidigare testamentet. Formkraven beskrivs i 10 kap. 1 § ÄB och innebär bland annat att testamentet ska vara undertecknat och bevittnat. Om man väljer att upprätta ett nytt testamente för att återkalla det tidigare, kan det emellertid vara klokt att skriva ett förtydligande om att man vill att det äldre testamentet ska ersättas av det nya för att undvika tveksamhet kring vilket utav dem som ska gälla.

Tillägg till ett testamente

Enligt 10 kap. 6 § ÄB finns även en möjlighet att göra tillägg i ett befintligt testamente. Även då måste formkraven i 10 kap. 1 § ÄB vara uppfyllda. Ett sådant tillägg kan göras i det befintliga testamentet för att undvika eventuella tolkningsproblem som skulle kunna uppstå kring en särskild handling med endast tillägget.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Drömmer du om att flytta hemifrån men behöver stöd av personal i din vardag?

Bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS.

Att flytta till en lägenhet kan för många vara det första stora klivet mot självständighet. För personer med funktionsnedsättning kan steget att flytta ifrån sitt föräldrahem vara särskilt stort, om inte rätt stöd finns att tillgå.

Enligt LSS finns det 3 bostadsformer för personer som tillhör personkrets enligt LSS:

– En gruppbostad är avsedd för personer med ett så omfattande tillsyn- och omvårdnadsbehov att de har behov av personal dygnet runt. Gruppbostaden brukar beskrivas som ett litet antal lägenheter som är samlade runt ett gemensamt utrymme med personal tillgänglig precis utanför den egna dörren.

– En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Bostadsformen kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. I insatsen ingår personalstöd utifrån var och ens individuella behov. En servicebostad kan se ut på olika sätt, men generellt sett kan man säga att det brukar vara längre ifrån gemensamhetsutrymme än vid gruppbostad. Lägenheten med gemensamhetsutrymmen ligger kanske på en annan våning eller längre ner på gatan i en annan trappuppgång. Behöver man extra stöd av personal kan man därmed behöva ringa eller ta sig en liten bit.

– En särskilt anpassad bostad för vuxna är en bostad med viss grundanpassning. Till skillnad från boendeformerna ovan ingår ingen fast bemanning. I boendeformen ingår heller inte omvårdnad, fritidsverksamheter eller kulturella aktiviteter, vilket ingår i gruppbostad och servicebostad.

 

Behöver du stöd vid ansökan om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS eller i övrigt rådgivning kring insatser enligt LSS, är du välkommen att höra av dig till oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Det förstärkta laglottsskyddet – 7:4 Ärvdabalken

Bröstarvingar har enligt lag alltid har rätt till sin laglott. Laglottsskyddet medför att en förälder inte har möjlighet att fullt ut göra sitt barn arvlös genom testamente, eftersom barnet har rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta hindrar emellertid inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren har gett en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente, kan gåvan jämkas precis som ett testamente. 

Ett typexempel som man brukar prata om är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet till någon. Detta kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Ett annat exempel är att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. 

Ytterligare ett exempel när det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är om makar gör en bodelning som innebär att en maka för över alla sina tillgångar under pågående äktenskap med avsikten att hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Det förstärkta laglottsskyddet, enligt 7:4 Ärvdabalken, har till syfte att förhindra att arvlåtaren kringgår reglerna om laglottskydd genom att ge gåvor som är att likställa med testamente och därmed inskränker laglotten. Den som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att ge tillbaka delar av eller hela gåvan till övriga bröstarvingar. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar. 

Om du som bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet ska du lämna in en stämningsansökan inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Behöver du hjälp med detta, kan vi på Silfwerax juridik hjälpa dig. 

 

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Krävd på pengar genom betalningsföreläggande

Oavsett om du har glömt bort att betala en skuld i tid eller om din uppfattning är att det faktiskt inte föreligger något avtalsförhållande (muntligt eller skriftligt) mellan er och att du därför inte är skyldig pengar till den som ansöker om betalningsföreläggandet (sökanden) är det viktigt att svara på föreläggandet från Kronofogdemyndigheten. Vet du med dig att skulden är riktig ska du betala den till borgenären, alltså den som kräver dig på pengar, och meddela kronofogden detta. Kan du inte betala skulden är det bra att göra upp en avbetalningsplan eller enas på annat sätt så att ärendet kan läggas ned hos kronofogden genom att borgenären återkallar kravet.

Om du istället anser att kravet är felaktigt och väljer att invända mot det kommer inte kronofogden att pröva ärendet, utan sökanden kommer då att behöva fatta beslutet om denne vill lägga ned ärendet eller vidhålla sitt yrkande. Det senare innebär att tvisten tas vidare till tingsrätten som prövar saken och avgör om det finns en skuld som ska betalas av dig eller inte.

Behöver du hjälp är du alltid välkommen att kontakta oss!

På återseende,
Caroline Axrud
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vem betalar för rättegångskostnaderna i mål om vårdnad, boende och umgänge?

Konflikter om barn i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är många gånger både komplicerade och påfrestande. Dessa typer av domstolstvister kan i många fall bli långdragna och därmed också medföra höga kostnader.

Parterna har möjlighet att vända sig till sitt försäkringsbolag där man har sin hemförsäkring, för att ansöka om ekonomisk hjälp i form av rättsskydd. Rättsskydd innebär att man får hjälp att betala delar av kostnaden för det juridiska ombudet. Många stora försäkringsbolag har dock en regel i sina avtal som innebär att det ska ha gått 1-2 år, sedan parterna separerade till det att tvisten uppstod eller att talan väckts i domstol för att man ska ha rätt till rättsskydd. Då de flesta tvister om barn uppkommer direkt efter separation innebär det att rättsskyddet ofta inte täcker kostnaderna i denna typ av tvist.

Om man inte har rätt till rättsskydd genom sin hemförsäkring kan man istället ansöka om statlig rättshjälp. Kraven för att beviljas rättshjälp är att den sökande har en bruttolön under 260 000 kr per år. Man får även räkna av 15 000 kr per barn och år från inkomsten, dock max 75 000 kr.

Eftersom det är svårt att få rättsskydd och ibland även rättshjälp i denna typ av tvist är huvudregeln att vardera part står för sina egna rättegångskostnader, oavsett utgång i målet.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ska jag ansöka om personlig assistans hos kommun eller Försäkringskassan?

När två myndigheter handlägger samma insats enligt två olika lagrum är det svårt att veta var man ska vända sig och ansöka. Här ska vi försöka förtydliga hur det ligger till.  

Den första skillnaden är att kommunen beviljar biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Detta görs enligt LSS. Försäkringskassan beviljar assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB) men tillhandahåller inte biträde av personlig assistans.   

Den andra skillnaden är att Försäkringskassan beviljar assistansersättning för den som är i behov av hjälp med sina grundläggande behov i 20 timmar eller mer per vecka. För att läsa mer om vad grundläggande behov är, se tidigare inlägg i blogg. Kommunen ansvarar för assistans för de personer som har behov av hjälp med sina grundläggande behov med mindre än 20 timmar per vecka. Det är således de grundläggande behoven som är de viktiga att fokusera på. Förenklat sett skulle man kunna säga att två personer som har lika stora behov i vardagen, låt oss för enkelhetens skull säga 100 timmars behov av personlig assistans per vecka, ändå kan tillhöra två olika myndigheter och kommer få sin assistans beviljad genom två olika lagrum.  

 Person A 

Har behov av hjälp med sina toalettbesök, dusch, av- och påklädning, d.v.s. sina grundläggande behov med 10 timmar per vecka. Person A har emellertid allvarlig epilepsi och är i behov av tillsyn som ett övrigt behov. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person A ska då ansöka om personlig assistans enligt LSS via sin hemkommun. 

 Person B 

Har stora behov med sina grundläggande behov. Är i behov av hjälp med toalettbesök, dusch, av- och påklädning, intagande av måltider samt kommunikation, med en omfattning av 40 timmar per vecka. Har även behov av stöd med övriga behov som hushåll, tvätt, städ, fritid, och dylikt med 60 timmar per vecka. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person B ska ansöka om assistansersättning från Försäkringskassan.  

OBS! Viktigt att känna till är att det inte finns några hinder mot att du ansöker både hos kommun och Försäkringskassa samtidigt och har rätt att ha två pågående processer igång samtidigt.  

Känner du dig fortfarande osäker eller har övriga frågor om LSS eller personlig assistans, tveka inte att höra av dig.  

 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

 

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

 

Vårdnadstvist – en tidslinje

Hur går en vårdnadstvist till?

1.     En stämningsansökan kommer in till tingsrätten. Ett samtalsintyg från kommunens familjerätt ska bifogas. Samtalsintyget intygar att föräldrar medverkat i informationssamtal med familjerätten och under samtalet försökt komma överens. 

2.     Tingsrätten stämmer motparten.

3.     Tingsrätten kallar parterna till en muntlig förberedelse.

4.     Socialnämnden i kommunen genomför en utredning.

5.     Ibland kallar tingsrätten till en fortsatt muntlig förberedelse.

6.     Bevisuppgifter skickas in.

7.     Huvudförhandling hålls på tingsrätten.

8.     Tingsrätten fattar ett avgörande. En dom skrivs och skickas till föräldrarna.

 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Uteblir dina pengar? Så här kan du gå tillväga

Har du lånat ut pengar som du aldrig återfått eller sålt en vara eller tjänst utan att få betalt? Om du har ett avtal med någon och en skuld till dig inte betalats i tid kan du kräva att få pengarna genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten enligt lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Att ansöka om betalningsföreläggande är inte kostnadsfritt, men det går att begära ersättning för kostnaderna av den som är skyldig dig pengarna i fråga (gäldenären). Om gäldenären betalar skulden ska du meddela detta till kronofogden, men om gäldenären inte betalar eller yttrar sig om föreläggandet kommer kronofogdemyndigheten att ge ett utslag om att skulden ska betalas, vilket innebär att skulden är fastställd. Då kan du begära verkställighet av utslaget som innebär att kronofogden utreder om det finns pengar hos gäldenären och i så fall kräver in dessa. 

Det är också möjligt att gäldenären är missnöjd med utslaget och ansöker om återvinning, då går målet till domstol för att pröva utslaget. Om gäldenären bestrider skulden kan du välja om du vill lägga ned ärendet eller gå vidare med ärendet till tingsrätt. Tingsrätten kommer då, mot en avgift, att pröva ditt ärende och om de finner att det föreligger en skuld ålägger de gäldenären att betala dig denna.

På återseende,
Caroline Axrud
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

 

Fåmansföretag och beskattning – del 3 av 3

Hur beskattas en fåmansföretagare?

En fåmansföretagares andelar i fåmansföretaget kan vara antingen kvalificerade eller inte, vilket har betydelse för beskattningen av utdelning man tar eller om man gör en kapitalvinst genom att sälja andelar. 

Ett av sätten för andelarna att bli kvalificerade är att fåmansföretagaren är verksam i betydande omfattning i aktiebolaget, eller har varit det någon av de fem tidigare åren. (1) När andelarna är kvalificerade beskattas en utdelning eller kapitalvinst enligt följande:

  • upp till årets gränsbelopp med 20 % skatt. (2)
  • mellan gränsbeloppet och upp till 90 Inkomstbasbeloppet, förkortas IBB, (3) för utdelning och 100 IBB för kapitalvinst med skattesats enligt inkomstlaget tjänst. På detta belopp kan alltså skatten bli upp till 57 %. (4)
  • överstigande 90 IBB eller 100 IBB beskattas med 25 %. (5)

Årets gränsbelopp är enligt schablonregeln 2,75 IBB, vilket för 2021 är 187.550 kr. Detta innebär att en fåmansföretagare kan ta upp till 187.550 kr i utdelning varje år och endast betala 20 % skatt på detta belopp. 

Om en fåmansföretagares andelar inte är kvalificerade enligt inkomstskattelagens 57 kapitel, beskattas all utdelning och kapitalvinst med 25 %. 

Det kan verka mycket fördelaktigt att inte ha kvalificerade andelar, men om man är verksam i sitt bolag är detta oftast inte något alternativ då andelarna kvalificeras på denna grund. 

På återseende,
Alva
Juristassistent

(1) Inkomstskattelagen 57 kap. 4 § 1 st. 1 p.
(2)Inkomstskattelagen 57 kap. 20 §.
(3) IBB = Inkomstbasbelopp (år 2021: 68 200 kr)
(4) Inkomstskattelagen 57 kap. 20 a § 1 st.
(5) Inkomstskattelagen 42 kap. 15 a §.

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.