Det är så dyrt att anlita en jurist, eller?
Om du hamnar i en tvist bör du anlita en jurist som kan hjälpa dig. Många drar sig emellertid från att anlita ett ombud eftersom en jurist ofta tar ut ett högt timarvode och fakturan snabbt drar iväg, men det behöver inte alltid bli så dyrt som du tror. I vissa fall kan du få ekonomisk hjälp via din hemförsäkring/företagsförsäkring eller via staten.
Rättsskydd innebär att ditt försäkringsbolag ersätter större delar av de juridiska kostnaderna. Det är ditt ombud som ansöker om rättsskyddet hos ditt försäkringsbolag. Skulle tvisten avslutas i domstol och du förlorar kan försäkringsbolagen även ersätta motpartens rättegångskostnader. För att vara berättigad rättskydd ska du uppfylla vissa villkor samt att tvisten ska kunna prövas av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen, även om den kanske inte alltid gör detta.
Rättshjälp kan du vara berättigad om tvisten inte omfattas av din försäkring eller du inte har en försäkring. Ditt ombud ansöker om ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten. Du betalar en rättshjälpsavgift, dvs en procentuell andel av den totala kostnaden för det juridiska ombudet. Resterande kostnad, upp till ett visst maxbelopp, betalas av staten. Det är dock viktigt att veta att man i vissa mål kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten.
Om man har rätt till rättshjälp eller inte avgörs utifrån ditt ekonomiska underlag. För att beviljas rättshjälp ska det ekonomiska underlagen inte överstiga 260.000 kronor/år. Om tvisten rör en fråga av ekonomisk art krävs det för att kunna få rättshjälp även att det ekonomiska värde som tvisten avser överstiger ett halvt basbelopp.
På återseende
Marie-Louise Silfwerax
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss
Lagen garanterar bröstarvingar rätten till laglott vid ett dödsfall. Bröstarvingar är barn eller andra närmst levande arvingar i rakt nedåtgående led (barnbarn, osv.) till den avlidna. Laglotten består av halva arvslotten, det vill säga hälften av den andel av kvarlåtenskapen som barnet hade ärvt om inget av arvet hade testamenterats bort.
Finns en efterlevande make (gäller ej sambo) prioriteras dock dennes arvsrätt före barnens genom att denne ges fri förfoganderätt över barnens arv. Bröstarvingar till den avlidna som också är barn till den efterlevande maken får nämligen vänta tills den efterlevande makens död innan de får ut den laglott som de är garanterade efter den först avlidna föräldern.
Särkullsbarn, alltså arvingar som är barn till endast den först avlidna maken, har också rätt till laglott och kan dessutom begära ut den direkt vid dödsfallet av sin förälder.
Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan efterlevande make skydda sin (större) del av giftorättsgodset genom att begära jämkning. Bestämmelsen är till för att den efterlevande makens giftorättsgods inte ska gå till den avlidnes särkullbarn som en del av deras arvsrätt efter den avlidne föräldern. 
I 10 kap. 1 § Ärvdabalken stadgas formkraven för ett giltigt testamente, det skall upprättas skriftligen i samtida närvaro av två vittnen. Nödtestamentets syfte är att möjliggöra för testator att förordna om sin kvarlåtenskap vid sjukdom eller nödfall när det inte finns möjlighet att upprätta testamente enligt huvudregeln. 