Kontakta oss på 010-516 70 90

Jämkning

Det förstärkta laglottsskyddet – 7:4 Ärvdabalken

Bröstarvingar har enligt lag alltid har rätt till sin laglott. Laglottsskyddet medför att en förälder inte har möjlighet att fullt ut göra sitt barn arvlös genom testamente, eftersom barnet har rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta hindrar emellertid inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren har gett en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente, kan gåvan jämkas precis som ett testamente. 

Ett typexempel som man brukar prata om är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet till någon. Detta kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Ett annat exempel är att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. 

Ytterligare ett exempel när det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är om makar gör en bodelning som innebär att en maka för över alla sina tillgångar under pågående äktenskap med avsikten att hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Det förstärkta laglottsskyddet, enligt 7:4 Ärvdabalken, har till syfte att förhindra att arvlåtaren kringgår reglerna om laglottskydd genom att ge gåvor som är att likställa med testamente och därmed inskränker laglotten. Den som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att ge tillbaka delar av eller hela gåvan till övriga bröstarvingar. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar. 

Om du som bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet ska du lämna in en stämningsansökan inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Behöver du hjälp med detta, kan vi på Silfwerax juridik hjälpa dig. 

 

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Jämka om du inte vill betala av dina bonusbarn

När en gift person avlider så sker en bodelning mellan makarna. I en bodelning ingår allt giftorättsgods enligt Äktenskapsbalken. Giftorättsgods är all egendom som inte gjorts till enskild egendom. Makarnas giftorättsgods beräknas och eventuella skulder ska dras av. Giftorättsgodset ska sedan slås ihop och delas lika mellan makarna. 

Om bodelningen sker på grund av en makes död så har den efterlevande maken möjlighet att frångå huvudregeln om hälftendelning och istället åberopa 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Den så kallade ”12:2-regeln” är en jämkningsregel som innebär att makarna behåller sitt eget giftorättsgods. 

Genom att åberopa denna regel skyddas den efterlevande maken från att dennes bonusbarn (särkullbarn till den avlidne maken) ska kunna ärva en del av den efterlevande makens giftorättsgods. Regeln fungerar som ett skydd för den efterlevande maken. 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss