HD prövar Hembudsklausul – Kan ge framtida påverkan vid arv
Högsta domstolen ska avgöra förfoganderättsbegränsningar i gåvobrev. Detta kan få stora konsekvenser för framtida fastighetsägande och andra områden, såsom ekonomisk familjerätt.
För över 40 år sedan gav en man bort sin fastighet med en tredjedel var till sina tre barn. I gåvobrevet fanns en hembudsklausul som innebar att gåvomottagarna var skyldiga att först erbjuda sin andel till sina syskon eller deras arvingar innan de kunde sälja till någon utomstående. I dag är en av gåvomottagarna (K.F) ensam ägare till fastigheten och har ansökt hos Lantmäteriet om att anteckningen om hembudsförbehållet ska tas bort. Både tingsrätten och hovrätten avslog ansökan. Det är nu oklart vilken juridisk betydelse hembudet har för kommande försäljning av fastigheten.
Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd och den kommande prövning belyser vikten av att tydligt definiera förfoganderättsbegränsningar i juridiska dokument. Detta är inte bara relevant för gåvor av fast egendom utan kan också ha långtgående konsekvenser inom andra områden, exempelvis vid upprättande av testamente. där testatorns vilja ska beaktas över tid. I en tid där fastighetsägande och arvskifte ofta medför komplexa juridiska utmaningar, är det avgörande att sådana klausuler är tydliga och rättssäkra.
Marie-Louise Silfwerax
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
HD prövar Hembudsklausul – Kan ge framtida påverkan vid arv Läs mer »
Lagen garanterar bröstarvingar rätten till laglott vid ett dödsfall. Bröstarvingar är barn eller andra närmst levande arvingar i rakt nedåtgående led (barnbarn, osv.) till den avlidna. Laglotten består av halva arvslotten, det vill säga hälften av den andel av kvarlåtenskapen som barnet hade ärvt om inget av arvet hade testamenterats bort.
Finns en efterlevande make (gäller ej sambo) prioriteras dock dennes arvsrätt före barnens genom att denne ges fri förfoganderätt över barnens arv. Bröstarvingar till den avlidna som också är barn till den efterlevande maken får nämligen vänta tills den efterlevande makens död innan de får ut den laglott som de är garanterade efter den först avlidna föräldern.
Särkullsbarn, alltså arvingar som är barn till endast den först avlidna maken, har också rätt till laglott och kan dessutom begära ut den direkt vid dödsfallet av sin förälder.
Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan efterlevande make skydda sin (större) del av giftorättsgodset genom att begära jämkning. Bestämmelsen är till för att den efterlevande makens giftorättsgods inte ska gå till den avlidnes särkullbarn som en del av deras arvsrätt efter den avlidne föräldern. 
I 10 kap. 1 § Ärvdabalken stadgas formkraven för ett giltigt testamente, det skall upprättas skriftligen i samtida närvaro av två vittnen. Nödtestamentets syfte är att möjliggöra för testator att förordna om sin kvarlåtenskap vid sjukdom eller nödfall när det inte finns möjlighet att upprätta testamente enligt huvudregeln. 