Kontakta oss på 010-516 70 90

Familjerätt

Pappan avled – Sonen får inte bo kvar

19-årig son måste flytta när pappan dog, hyresvärden godkände inte överlåtelse av hyresrätten. När en hyresgäst avlider kan en närstående person som har bott med den avlidne överta hyresrätten, om hyresvärden godkänner det. Men vad händer om hyresvärden säger nej? Då kan dödsboet ansöka om tillstånd till överlåtelse hos hyresnämnden, som gör en bedömning av den nya hyresgästens förhållanden. Vilket är fallet i ett mål från Svea Hovrätt som kom 2024-05-21.  

Som 18-åring förlorade sonen, hastigt sin pappa. I ovan nämnda ärende bedömde Svea hovrätt att dödsboet inte fick överlåta hyresrätten till sonen, som hade bott i lägenheten tillsammans med pappan. Hovrätten ansåg att sonen inte hade tillräcklig betalningsförmåga för att kunna betala hyran, trots att hans farföräldrar ställde upp som borgensmän samt att sonen hade ett arbete och sparkapital. Hovrätten menade att sonens inkomster var för osäkra och att hans sparkapital inte täckte hans levnadsomkostnader. Hovrätten tog inte tillräcklig hänsyn till sonens personliga situation och behov av att bo kvar i lägenheten, som hade varit hans hem. 

Det här fallet är ett exempel på hur hovrätten gör en snäv tolkning av lagen om överlåtelse av hyresrätt vid dödsfall, som finns i 12 kap jordabalken. För att får överta hyresrätten måste personen vara närstående till den avlidne och hen måste ha haft sitt egentliga hem och bostad i lägenheten vid dödsfallet och vid prövningstidpunkten. Dessutom måste hyresvärden skäligen kunna nöja sig med den nya hyresgästen. Lagen ger utrymme för att göra en helhetsbedömning av den nya hyresgästens förhållanden, men hovrätten har valt att fokusera på den ekonomiska aspekten. Hovrättens bedömning kan medföra en olycklig utveckling som kan drabba många hyresgäster som förlorar en anhörig.  

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vad händer med husdjuret vid en skilsmässa?

I svensk rätt betraktas djur som lös egendom. Detta i sin tur innebär att huvudregeln är den som är ägare till djuret har rätt att begära att få djuret på sin lott vid bodelning. Eftersom djur räknas som egendom, juridiskt sätt, kan det inte bli fråga om någon vårdnadstvist, eftersom det rör ett ägarförhållande. Makar själva kan dock komma överens om exempelvis delad vårdnad eller växelvis boende genom ett avtal. Bodelning Vid en skilsmässa ska bodelning ske för att fördela den egendom som makarna har. Av 10 kap. 1 § ÄktB framgår det att makars giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Om husdjuret inte är att anse som enskild egendom enligt någon av punkterna i 7 kap. 2 § ÄktB är det i regel att anse som giftorättsgods. Det innebär att djurets ekonomiska värde ska ingå i bodelningen. Efter avdrag för skulder ska sedan makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem, 11 kap. 3 § ÄktB. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egen egendom eller del av denna som maken önskar enligt 11 kap. 7 § ÄktB. Detta innebär att om en make ensam är ägare av ett husdjur, har denne rätt att få husdjuret på sin lott om denne så önskar. Undantag Det finns undantag till ovanstående huvudregel. Även då egendom framstår som ena makens eftersom denne står som ensam ägare, kan det i vissa fall föreligga dold samäganderätt. För att det ska anses föreligga ska vissa kriterier vara uppfyllda:
  • egendomen ska ha införskaffats för gemensamt bruk,
  • båda ska ha bidragit ekonomiskt till köpet,
  • det ska ha förelegat en gemensam förståelse mellan makarna att egendomen var avsedd att ägas av dem gemensamt.
Om samtliga kriterier är uppfyllda presumeras dold samäganderätt. Det är dock den som påstår att djuret samägs som i så fall har bevisbördan för detta, om man skulle tvista om detta i domstol.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Underhållsbidrag eller underhållsstöd?

Underhållsbidrag

Underhållsbidrag regleras i föräldrabalken och är ett bidrag som den förälder som inte bor med barnet betalar till boendeföräldern. Det ska bland annat gå till barnets boende, mat och fritidsaktiviteter. Det är ett individuellt belopp som betalas och det kan fastställas antingen genom en dom eller ett avtal föräldrarna sinsemellan.

Underhållsstöd

Underhållsstöd är däremot ett fast belopp som baserar sig på barnets ålder.  Om den andre föräldern inte betalar något underhåll har du möjlighet att få fullt underhåll från Försäkringskassan. Om den andra föräldern betalar ett lägre underhåll kan du få ett utfyllnadsbelopp från Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar varje månad ut till den förälder där barnen bor stadigvarande och därefter riktar de betalningsanspråk mot den bidragsskyldige föräldern. 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Hur gör man med all egendom vid skilsmässa?

Hur går en bodelning till?

Makars egendom delas in i enskild egendom och giftorättsgods. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Allt giftorättsgods som makar äger ingår i en bodelning. 

1. Först sker en andelsberäkning, vilket innebär att makarnas andelar i boet beräknas. Makarna får även avräkna vissa utav sina skulder. Efter avräkningen ska makarnas giftorättsgods läggas samman. Huvudregeln är sedan att det framräknade värdet ska delas lika mellan dem.

2. Därefter sker lottläggningen, vilket innebär att all egendomen ska fördelas mellan makarna. Makarna kan själva bestämma vem som ska få vilken egendom. Om en makes lottlagda egendom överstiger dennes andel, exempelvis att man tar över huset, ska denne lämna annan egendom till den andre maken eller betala motsvarande belopp i pengar.

Är ni överens?

Huvudregeln är att bodelningen förrättas av makarna tillsammans, detta görs med hjälp av en bodelningshandling som båda skriver under. I Sverige är det fritt fram att själv avgöra hur tillgångar och skulderna ska värderas, därefter får makarna själva bestämma om fördelningen. Således kan man komma överens om att den ena maken får mer än den andra. Detta förutsätter som sagt att man är övenens. 

Om man inte kommer överens

Om man inte kommer överens, ska bodelning ske enligt lag och makarna kan ansöka om en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Om det pågår ett mål om äktenskapsskillnad, görs en ansökan om bodelningsförrättare i det målet. Makarna kan själva föreslå vem de vill ha som bodelningsförrättare. Makarna står solidariskt för bodelningsförrättarens arvode.

Bodelningsförrättaren kommer i första hand försöka få makarna att komma till samförstånd. Om makarna inte kan enas kommer bodelningsförrättaren att pröva de tvistiga frågorna och besluta hur bodelningen ska upprättas. Om en part emellertid är missnöjd med fördelningen kan bodelningen klandras. Det ska göras inom 4 veckor från delgivningen.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Komplettera testamentet – hur gör man?

Skriva ett nytt testamente

Ett sätt att återkalla sitt gamla testamente är genom att skriva ett helt nytt testamente. Av 10 kap. 5 § ÄB framgår att de formkrav som gäller för upprättande av testamente måste uppfyllas för att ett nytt testamente ska bli giltigt och återkalla det tidigare testamentet. Formkraven beskrivs i 10 kap. 1 § ÄB och innebär bland annat att testamentet ska vara undertecknat och bevittnat. Om man väljer att upprätta ett nytt testamente för att återkalla det tidigare, kan det emellertid vara klokt att skriva ett förtydligande om att man vill att det äldre testamentet ska ersättas av det nya för att undvika tveksamhet kring vilket utav dem som ska gälla.

Tillägg till ett testamente

Enligt 10 kap. 6 § ÄB finns även en möjlighet att göra tillägg i ett befintligt testamente. Även då måste formkraven i 10 kap. 1 § ÄB vara uppfyllda. Ett sådant tillägg kan göras i det befintliga testamentet för att undvika eventuella tolkningsproblem som skulle kunna uppstå kring en särskild handling med endast tillägget.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Det förstärkta laglottsskyddet – 7:4 Ärvdabalken

Bröstarvingar har enligt lag alltid har rätt till sin laglott. Laglottsskyddet medför att en förälder inte har möjlighet att fullt ut göra sitt barn arvlös genom testamente, eftersom barnet har rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta hindrar emellertid inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren har gett en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente, kan gåvan jämkas precis som ett testamente. 

Ett typexempel som man brukar prata om är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet till någon. Detta kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Ett annat exempel är att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. 

Ytterligare ett exempel när det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är om makar gör en bodelning som innebär att en maka för över alla sina tillgångar under pågående äktenskap med avsikten att hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Det förstärkta laglottsskyddet, enligt 7:4 Ärvdabalken, har till syfte att förhindra att arvlåtaren kringgår reglerna om laglottskydd genom att ge gåvor som är att likställa med testamente och därmed inskränker laglotten. Den som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att ge tillbaka delar av eller hela gåvan till övriga bröstarvingar. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar. 

Om du som bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet ska du lämna in en stämningsansökan inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Behöver du hjälp med detta, kan vi på Silfwerax juridik hjälpa dig. 

 

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vem betalar för rättegångskostnaderna i mål om vårdnad, boende och umgänge?

Konflikter om barn i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är många gånger både komplicerade och påfrestande. Dessa typer av domstolstvister kan i många fall bli långdragna och därmed också medföra höga kostnader.

Parterna har möjlighet att vända sig till sitt försäkringsbolag där man har sin hemförsäkring, för att ansöka om ekonomisk hjälp i form av rättsskydd. Rättsskydd innebär att man får hjälp att betala delar av kostnaden för det juridiska ombudet. Många stora försäkringsbolag har dock en regel i sina avtal som innebär att det ska ha gått 1-2 år, sedan parterna separerade till det att tvisten uppstod eller att talan väckts i domstol för att man ska ha rätt till rättsskydd. Då de flesta tvister om barn uppkommer direkt efter separation innebär det att rättsskyddet ofta inte täcker kostnaderna i denna typ av tvist.

Om man inte har rätt till rättsskydd genom sin hemförsäkring kan man istället ansöka om statlig rättshjälp. Kraven för att beviljas rättshjälp är att den sökande har en bruttolön under 260 000 kr per år. Man får även räkna av 15 000 kr per barn och år från inkomsten, dock max 75 000 kr.

Eftersom det är svårt att få rättsskydd och ibland även rättshjälp i denna typ av tvist är huvudregeln att vardera part står för sina egna rättegångskostnader, oavsett utgång i målet.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vårdnadstvist – en tidslinje

Hur går en vårdnadstvist till?

1.     En stämningsansökan kommer in till tingsrätten. Ett samtalsintyg från kommunens familjerätt ska bifogas. Samtalsintyget intygar att föräldrar medverkat i informationssamtal med familjerätten och under samtalet försökt komma överens. 

2.     Tingsrätten stämmer motparten.

3.     Tingsrätten kallar parterna till en muntlig förberedelse.

4.     Socialnämnden i kommunen genomför en utredning.

5.     Ibland kallar tingsrätten till en fortsatt muntlig förberedelse.

6.     Bevisuppgifter skickas in.

7.     Huvudförhandling hålls på tingsrätten.

8.     Tingsrätten fattar ett avgörande. En dom skrivs och skickas till föräldrarna.

 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Barnets bästa i vårdnadsmål

Barnets bästa i en vårdnadstvist
Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa stå i centrum. Det jobbiga är att det inte finns någon definition på vad som är barnets bästa i lagtext, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall.

Barnet har rätt till båda sina föräldrar och även om tanken känns olustig har du som förälder ingen direkt rättighet att få umgås med ditt barn. Om bedömningen är att det står i strid med barnets bästa för barnet att träffa en av sina föräldrar, så ska barnet inte behöva göra det. I vissa fall kan barnet träffa föräldern även om denne bedöms olämplig, men då under uppsikt av annan, så kallat umgängesstöd. 

Vid bedömningen av barnets bästa tas framförallt hänsyn till följande:

  1. Får barnet sina grundläggande behov tillgodosedda?
  2. Finns det kontinuitet i vardagen enligt kontinuitetsprincipen?
  3. Blir barnet föremål för föräldrarnas konflikt?
 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vart barnet ska bo efter en separation avgörs av vad som är bäst för barnet. Det jobbiga är att det inte finns någon definition i lagtext vad som bör anses vara till barnets bästa, utan det får bedömas från fall till fall.

 

Växelvis boende

Om det är praktiskt möjligt, är det vanligt att föräldrar har barnen halva tiden var, ett så kallat växelvis boende. Har man yngre barn kan de vara lämpligt med kortare perioder, men har man lite äldre barn har man ofta en vecka i taget. Det är också vanligt att man delar upp tiden då barn har lov och är lediga från skolan, exempelvis varannan julhelg, varannan påsk, delar på sommarlovet.

 

För att denna lösning ska fungera förutsätter det att föräldrarna kan samarbeta på ett rimlig sätt.

 

En boendeförälder och en umgängesförälder

Om det inte är möjligt med växelvis boende får barnen ha en boendeförälder och en umgängesförälder. Här är det viktigt att se till barnets bästa och anpassa umgänget därefter. Man bör fundera över saker som när och var är det bäst att hämta. Är det i skolan, fritids eller hemma hos boendeföräldern? Hur gör man med packningen och vem ska ansvara för den?  Boendeföräldern har även ganska stor informationsplikt. Man bör fundera över hur information lämnas från boendeföräldern till umgängesföräldern?

 

Om man inte kan komma överens

Om man inte kan komma överens bör man i första hand vända sig till kommunen. Genom kommunens familjerätt kan få stöd och kostnadsfria samarbetssamtal för att försöka hitta gemensamma lösningar. Om man lyckas enas kan familjerätten hjälpa till att upprätta ett avtal som blir bindande.

 

Om man tagit hjälp av familjerätten men trots det inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den andra föräldern. Det är då klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat.

 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

 

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.