Familjerätt

Barnets bästa i vårdnadsmål

Barnets bästa i en vårdnadstvist
Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa stå i centrum. Det jobbiga är att det inte finns någon definition på vad som är barnets bästa i lagtext, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall.

Barnet har rätt till båda sina föräldrar och även om tanken känns olustig har du som förälder ingen direkt rättighet att få umgås med ditt barn. Om bedömningen är att det står i strid med barnets bästa för barnet att träffa en av sina föräldrar, så ska barnet inte behöva göra det. I vissa fall kan barnet träffa föräldern även om denne bedöms olämplig, men då under uppsikt av annan, så kallat umgängesstöd. 

Vid bedömningen av barnets bästa tas framförallt hänsyn till följande:

  1. Får barnet sina grundläggande behov tillgodosedda?
  2. Finns det kontinuitet i vardagen enligt kontinuitetsprincipen?
  3. Blir barnet föremål för föräldrarnas konflikt?
 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vart barnet ska bo efter en separation avgörs av vad som är bäst för barnet. Det jobbiga är att det inte finns någon definition i lagtext vad som bör anses vara till barnets bästa, utan det får bedömas från fall till fall.

Växelvis boende

Om det är praktiskt möjligt, är det vanligt att föräldrar har barnen halva tiden var, ett så kallat växelvis boende. Har man yngre barn kan de vara lämpligt med kortare perioder, men har man lite äldre barn har man ofta en vecka i taget. Det är också vanligt att man delar upp tiden då barn har lov och är lediga från skolan, exempelvis varannan julhelg, varannan påsk, delar på sommarlovet.

För att denna lösning ska fungera förutsätter det att föräldrarna kan samarbeta på ett rimlig sätt.

En boendeförälder och en umgängesförälder

Om det inte är möjligt med växelvis boende får barnen ha en boendeförälder och en umgängesförälder. Här är det viktigt att se till barnets bästa och anpassa umgänget därefter. Man bör fundera över saker som när och var är det bäst att hämta. Är det i skolan, fritids eller hemma hos boendeföräldern? Hur gör man med packningen och vem ska ansvara för den?  Boendeföräldern har även ganska stor informationsplikt. Man bör fundera över hur information lämnas från boendeföräldern till umgängesföräldern?

Om man inte kan komma överens

Om man inte kan komma överens bör man i första hand vända sig till kommunen. Genom kommunens familjerätt kan få stöd och kostnadsfria samarbetssamtal för att försöka hitta gemensamma lösningar. Om man lyckas enas kan familjerätten hjälpa till att upprätta ett avtal som blir bindande.

Om man tagit hjälp av familjerätten men trots det inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den andra föräldern. Det är då klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Måste vi skriva testamente om vi är gifta?

Enligt Ärvdabalken ärver makar varandra framför gemensamma barn samt framför arvingar i andra och tredje arvsklassen, så som föräldrar, syskon o.s.vOm det däremot finns särkullbarn, d.v.s. barn som inte är gemensamma, ärver dessa barnen direkt.

Giftermålet är således inget skydd mot ens makes särkullbarn. Om man vill att ens make ska ärva istället för ens barn behöver man därför upprätta ett testamente. Med ett testamente kan man förordna så att barnen endast får ut sin laglott, vilket är halva arvslotten. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen kan den efterlevande maken ärva om man skriver ett testamente. Om inget annat framgår av testamentet ärver makar varandra med fri förfoganderätt. Det innebär att när den efterlevande maken avlider ska dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidnes arvingar.   

På återseende,

Sandra Boros

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Jämka om du inte vill betala av dina bonusbarn

När en gift person avlider så sker en bodelning mellan makarna. I en bodelning ingår allt giftorättsgods enligt Äktenskapsbalken. Giftorättsgods är all egendom som inte gjorts till enskild egendom. Makarnas giftorättsgods beräknas och eventuella skulder ska dras av. Giftorättsgodset ska sedan slås ihop och delas lika mellan makarna. 

Om bodelningen sker på grund av en makes död så har den efterlevande maken möjlighet att frångå huvudregeln om hälftendelning och istället åberopa 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Den så kallade ”12:2-regeln” är en jämkningsregel som innebär att makarna behåller sitt eget giftorättsgods. 

Genom att åberopa denna regel skyddas den efterlevande maken från att dennes bonusbarn (särkullbarn till den avlidne maken) ska kunna ärva en del av den efterlevande makens giftorättsgods. Regeln fungerar som ett skydd för den efterlevande maken. 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Det är så dyrt att anlita en jurist, eller?

Om du hamnar i en tvist bör du  anlita en jurist som kan hjälpa dig. Många drar sig emellertid från att anlita ett ombud eftersom en jurist ofta tar ut ett högt timarvode och fakturan snabbt drar iväg, men det behöver inte alltid bli så dyrt som du tror.  I vissa fall kan du få ekonomisk hjälp via din hemförsäkring/företagsförsäkring eller via staten. 

Rättsskydd innebär att ditt försäkringsbolag ersätter större delar av de juridiska kostnaderna. Det är ditt ombud som ansöker om rättsskyddet hos ditt försäkringsbolag. Skulle tvisten avslutas i domstol och du förlorar kan försäkringsbolagen även ersätta motpartens rättegångskostnader. För att vara berättigad rättskydd ska du uppfylla vissa villkor samt att tvisten ska kunna prövas av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen, även om den kanske inte alltid gör detta.  

Rättshjälp kan du vara berättigad om tvisten inte omfattas av din försäkring eller du inte har en försäkring. Ditt ombud ansöker om ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten. Du betalar en rättshjälpsavgift, dvs en procentuell andel av den totala kostnaden för det juridiska ombudet. Resterande kostnad, upp till ett visst maxbelopp, betalas av staten. Det är dock viktigt att veta att man i vissa mål kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten.  

Om man har rätt till rättshjälp eller inte avgörs utifrån ditt ekonomiska underlag. För att beviljas rättshjälp ska det ekonomiska underlagen inte överstiga 260.000 kronor/år. Om tvisten rör en fråga av ekonomisk art krävs det för att kunna få rättshjälp även att det ekonomiska värde som tvisten avser överstiger ett halvt basbelopp.  

På återseende

Marie-Louise Silfwerax

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Hur fungerar betänketid vid äktenskapsskillnad?

När två makar har bestämt sig för att gå skilda vägar är det några saker de bör tänka på. Det är inte alltid möjligt att direkt avsluta äktenskapet, utan beroende på hur deras situation ser ut kan det ta tid innan äktenskapen kan anses upplöst.

När man vill skilja sig kan det komma att tillämpas en betänketid innan man har rätt till äktenskapsskillnaden. Betänketiden skall löpa vid de fall båda makarna begär det eller när en av makarna varaktigt bor med eget barn som är under 16 år, som denne har vårdnaden över. Även när bara en av makarna vill att äktenskapet skall lösas upp, skall betänketid löpa.

Betänketiden löper från det att makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad hos domstolen eller när den ena maken har framställt ett yrkande om äktenskapsskillnad, och detta delges den andra. Betänketiden skall löpa minst sex månader, efter denna tid kan var och en av makarna framställa ett särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad. När domen vinner laga kraft, anses äktenskapen vara upplöst.

På återseende,

Alva
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Arvsfördelningen mellan halv- och helsyskon

Juristen i Ängelholm

Hur fördelas arvet när det finns både halv- och helsyskon?

Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.

Ett exempel:

Pelle avlider och har inga barn. Han är inte heller gift. Hans båda föräldrar är avlidna och de arvingar som finns är en helbror och en halvsyster (på moderns sida) som ska dela på arvet. Vardera förälder skulle ha fått hälften av kvarlåtenskapen ifall de var kvar i livet. Det görs ingen skillnad mellan hel- och halvsyskon när det gäller den gemensamma föräldern. I det här fallet ärver alltså både helbrodern och halvsystern ½ var av den del som hörde till modern. När det gäller pappan ärver helbrodern hela delen och det innebär slutligen att ¾ av kvarlåtenskapen från Pelle ärvs av hans helbror och ¼ av kvarlåtenskapen tillfaller hans halvsyster. Hade istället Pelles syster varit en helsyster hade de båda syskonen delat lika på kvarlåtenskapen.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Arvskifte

Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?

Ett arvskifte ska förrättas ifall det finns fler än en dödsbodelägare. När bouppteckningen är registrerad och klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna. Med arvskiftet fördelas tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Över arvskiftet ska förrättas en handling som skrivs under av samtliga delägare, en så kallad arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder.

Arvet fördelas genom önskemål från arvingar, eventuella testamenten, gåvor och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelning av arvet samt de legala arvsreglerna.

Om någon delägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.  

Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i  äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.

Varje delägare har rätt att vid skiftet få del i varje egendom. Här ska man dock försöka se till att inte dela sådant som hör ihop utan detta bör föras till samma lott. Försäljning kan i många fall vara en bättre lösning istället för samägande, till exempel när det gäller fast egendom eller annan egendom som inte lätt kan delas.  

Arvskifteshandlingen är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Även om det, i lagtext, inte återfinns specifik utformningsmall, är det vår rekommendation att du kontaktar en jurist för upprättandet. Det är lätt att man missar viktiga delar och på så sätt blir fördelningen skev.

Man kan även välja att behålla dödsboet oskiftat och därmed inte fördela tillgångarna, mer om detta en annan gång.

Tillsist: om dödsbodelägarna inte kommer överens, finns det möjlighet att ansöka om en skiftesman hos Tingsrätten. Arvodet för skiftesmannen betalas av dödsboet. Skiftesmannen försöker i första hand få delägarna att komma överens. Om detta misslyckas verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Skiftesmannen upprättar då en skriftlig handling som samtliga dödsbodelägare ska skriva på för att det ska vara giltigt. Om en delägare fortfarande inte är nöjd måste denne väcka talan mot övriga dödsbodelägare.  

På återseende,
Marie-Louise
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

När skulderna överstiger tillgångarna i ett dödsbo

Vad händer om dödsboet har skulder som inte kan betalas i sin helhet genom de tillgångar som finns?

Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras.  Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.

De skulder som har någon typ av säkerhet, ofta bostadslån med huset som säkerhet eller liknande, anses enligt konkursreglerna ha företräde både framför skulder utan förmånsrätt samt begravningskostnader eftersom de är belagda med en s.k. särskild förmånsrätt.

De pengar som eventuellt blir kvar i dödsboet, efter det att skulder belagda med allmän- eller särskild förmånsrätt, fördelas på de övriga skulderna som finns. Dessa skulder har lika inbördes rätt och beräknas därmed efter proportionen på skulden.

Viktigt att komma ihåg är huvudregeln att du som dödsbodelägare inte ärver några skulder. Skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet måste avskrivas.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Bruksvärde – vad är det?

Juristen i Ängelholm

Vid bodelning finns en huvudregel om hälftendelning av makarnas giftorättsgods, alltså av allt som inte är skrivet som enskild egendom (11:3 ÄktB). Detta kan verka enkelt vid en första anblick, det är väl bara att dela marknadsvärdet på två?

Visserligen fungerar det att egendom värderas till dess marknadsvärde i många fall, men när två personer som bott tillsammans flyttar isär uppstår ofta stora kostnader för att skaffa sig nytt bohag för den ena parten. Just bohag såsom möbler och redskap som behövs i ett hushåll värderas därför ofta till ett så kallat bruksvärde.

Bruksvärdet överstiger då marknadsvärdet för att väga upp för den kostnad som uppstår för ena parten som behöver köpa en ny hushållsartikel eller möbel. Andrahandsvärdet på exempelvis en soffa är långt under dess inköpsvärde varför bruksvärdet utgår ifrån en soffas faktiska värde sett från behovet av att ha en soffa. Detta värde överstiger dock inte nypriset för en soffa. Värt att notera är att det inte är den enskilda individens behov av att ha en soffa som ger upphov till bruksvärdet utan det är från en genomsnittlig konsuments perspektiv. Något affektionsvärde eller liknande ingår alltså inte i bruksvärdet.

På återseende,
Caroline Axrud,
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss