Kontakta oss på 010-516 70 90

Semesterstängt från kl 12.00 den 22/12 2022 t.o.m kl 9.00 den 2/1 2023. Varken växeln eller mail är bemannade under denna period. 

Företagare vs Konsument

Det är så dyrt att anlita en jurist, eller?

Om du hamnar i en tvist bör du  anlita en jurist som kan hjälpa dig. Många drar sig emellertid från att anlita ett ombud eftersom en jurist ofta tar ut ett högt timarvode och fakturan snabbt drar iväg, men det behöver inte alltid bli så dyrt som du tror.  I vissa fall kan du få ekonomisk hjälp via din hemförsäkring/företagsförsäkring eller via staten. 

Rättsskydd innebär att ditt försäkringsbolag ersätter större delar av de juridiska kostnaderna. Det är ditt ombud som ansöker om rättsskyddet hos ditt försäkringsbolag. Skulle tvisten avslutas i domstol och du förlorar kan försäkringsbolagen även ersätta motpartens rättegångskostnader. För att vara berättigad rättskydd ska du uppfylla vissa villkor samt att tvisten ska kunna prövas av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen, även om den kanske inte alltid gör detta.  

Rättshjälp kan du vara berättigad om tvisten inte omfattas av din försäkring eller du inte har en försäkring. Ditt ombud ansöker om ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten. Du betalar en rättshjälpsavgift, dvs en procentuell andel av den totala kostnaden för det juridiska ombudet. Resterande kostnad, upp till ett visst maxbelopp, betalas av staten. Det är dock viktigt att veta att man i vissa mål kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten.  

Om man har rätt till rättshjälp eller inte avgörs utifrån ditt ekonomiska underlag. För att beviljas rättshjälp ska det ekonomiska underlagen inte överstiga 260.000 kronor/år. Om tvisten rör en fråga av ekonomisk art krävs det för att kunna få rättshjälp även att det ekonomiska värde som tvisten avser överstiger ett halvt basbelopp.  

På återseende

Marie-Louise Silfwerax

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Att tänka på när du ska sälja din häst

Hästar är levande ting men behandlas som saker enligt den svenska lagstiftningen. Därför är det viktigt att känna till vad som händer ifall hästen skulle skadas efter du sålt den. Först och främst behöver det fastställas ifall hästen är såld inom ramarna för näringsverksamhet eller av en privatperson, detta påverkar nämligen ifall det är konsumentköplagen eller köplagen som är tillämplig. Skulle konsumentköplagen vara tillämplig på köpet och felet visar sig inom sex månader är det du som säljare som ska bevisa att felet inte förelegat vid tidpunkten för köpet.  

Några tips till dig som ska sälja din häst: 

  • Skriv ett ordentligt köpeavtal, gärna med hjälp av en jurist inom området.  
  • Berätta om tidigare problem/skador och ta gärna med dessa i köpeavtalet så det är skriftligt 
  • Var tydlig med ifall hästen säljs inom ramarna för näringsverksamhet eller privatperson 
  • Skulle köparen vilja reklamera köpet, kolla upp vilka skyldigheter du har som säljare. En häst är ett levande ting och kan förändras av yttre påverkan, det kan därmed innebära att det är köparen som åsamkat skadorna

Behöver du hjälp med att skriva ett överlåtelseavtal som passar dig och dina behov hjälper vi gärna till.  

 

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Råd vid köp av häst

I lagens mening betraktas hästar som saker. Inte sällan blir det komplicerat när det uppstår fel på hästen efter köpet. Om hästen inte uppfyller de krav som anses utfäst har säljaren rätt till avhjälpande eller omleverans. Det är sällan det sistnämnda kommer i fråga, men det händer att säljaren är hästhandlare och kan erbjuda en annan häst istället för den som är behäftad med fel. Skulle hästen anses felaktig kan köparen häva köpet och säljaren kan få svara för samtliga köparens kostnader.  

När en häst anses vara behäftad med fel är lite olika beroende på om det är köplagen eller konsumentköplagen som är tillämplig. Köplagen är tillämplig när hästen är såld av en privatperson till en annan privatperson, eller företagare till företagare. Konsumentköplagen är tillämplig när hästen är såld av en näringsidkare till en privatperson. Det är inte alltid helt klart när hästen ska anses vara såld av en näringsidkare och inte en privatperson. 

Konsumentköplagen 

Om det anses att hästen är såld av en näringsidkare är det konsumentköplagen som är tillämplig. När det gäller konsumentköplagen finns det en presumtionsregel som säger att om ett fel visar sig inom sex månader efter varans avlämnande ska felet anses ha funnits redan vid köpet. Här kan du som köpare ha rätt att häva köpet. Hästen ska bland annat stämma överens med det som är avtalat gällande ändamål, egenskaper och kvalitet. Vad som kan anses vara ett fel enligt lagens bestämmelser är inte helt enkelt och handlar mycket om vad ni har avtalat om, säljarens utfästelser, undersökning av hästen innan köp osv i denna specifika situation. Om hästen inte väsentligen stämmer överens med vad som är avtalat kan du som köpare ha rätt att häva köpet.  

Köplagen

Även här ska hästen motsvara det som är avtalat. Här finns dock ingen presumtionsregel på sex månader som det finns i konsumentköplagen. I övrigt ska hästen, liksom bestämmelserna i konsumentköplagen, stämma överens med det som är avtalat.  

Det är inte bara i samband med själva hästköpet som det kan uppstå problem. Det kan också hända att hästen tar sönder någonting i stallet där den står uppstallad, vem är det som ska stå för den skadan? Finns det ett uppstallningsavtal? Eller du kanske skaffar dig en medryttare längre fram, vem betalar ifall något går sönder eller om hästen skadas de dagar medryttaren hjälper till? Frågor som dessa kan ofta uppstå och vi hjälper Er gärna att upprätta avtal eller bistå er med hjälp i just Er situation. 

 
Råd till dig som ska köpa en häst: 

  • Hör av dig till en jurist som ser över och hjälper dig att skriva ett avtal just för Er situation. 
  • Undersök hästen noggrant, ta gärna hjälp av en veterinär som gör en ordentlig veterinärbesiktning.  
  • Säkerställ ifall hästen säljs inom ramen för näringsverksamhet eller av en privatperson. 
  • Se till att det finns ett uppstallningsavtal för hästen om du har den inackorderad som reglerar vad som händer om något går sönder, hur lång uppsägningstid du har, vad som ingår osv.

Behöver du hjälp med att skriva ett köpeavtal som passar dig och dina behov hjälper vi gärna till. Hos Silfwerax Juridik har vi vår egna hästjurist nämligen undertecknad.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vad är skillnaden – Företag vs. Hobby

Vad är skillnaden mellan företag och hobbyverksamhet?

Näringsverksamheten
En näringsverksamhet kan bedrivas av antingen en juridisk person, så som ett aktiebolag eller handelsbolag, eller av en fysisk person. Kraven för att den fysiska personens verksamhet ska klassas som en näringsverksamhet och därmed beskattas som en sådan, är självständighet från uppdragsgivare, att det ska finnas ett vinstsyfte och en varaktighet. Däremot så är huvudregeln för verksamheter som bedrivs av juridiska personer, att de beskattas som näringsverksamhet.
En näringsverksamhet betalar antingen A-skatt eller F-skatt på inkomsterna till företaget. Som näringsidkare i Sverige kan man ansöka om att bli godkänd för F-skatt, annars betalar man A-skatt. Ansökan görs till Skatteverket.

Att en näringsverksamhet är godkänd för F-skatt innebär att det är företagarna i näringsverksamheten som själv sköter inbetalningen av skatt och socialavgifter. Detta resulterar i att de som gör utbetalningar till näringsverksamheten inte behöver göra avdrag för skatt eller betala de  sociala avgifterna.

Beskattningen av överskottet i näringsverksamheten görs i inkomstlaget näringsverksamhet.

Hobbyverksamheten

Vad som kännetecknar en hobbyverksamhet brukar vara att vinstsyfte saknas. Detta innebär inte att man inte tjänar pengar på sin verksamhet, utan att det ska vara försäljning i mindre omfattning. Exempel på hobbyverksamheter kan vara uppfödning av djur, biodling eller handarbete. 

Överskottet i hobbyverksamheten beskattas i inkomstlaget tjänst. Dock ska hobbyverksamheten skiljas från andra tjänsteinkomster man har. Avdrag kan man göra för underskott man haft i hobbyverksamheten under beskattningsåret eller under någon av de fem tidigare åren. Underskottet uppstår när man haft större kostnader än inkomster under ett beskattningsår. Avdraget man gör får aldrig överstiga årets överskott. 

Det finns även en möjlighet för avdrag av kostnader som mer liknar en investering, till exempel en maskin. Man får då göra avdrag årligen för maskinens förslitningskostnad. Beräkningen av avdraget görs genom en uppskattning av hur länge maskinen beräknas hålla, och delar de antalet år med inköpskostnaden. För ett förslitningsavdrag krävs att utrustningens inköpspris minst är ett halvt prisbasbelopp och har en ekonomisk livslängd på minst tre år. 

Om du undrar om din verksamhet ska beskattas som hobby eller du bör starta ett företag, hör av dig, så hjälper vi dig.

På återseende,
Alva
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.