Kontakta oss på 010-516 70 90

HD prövar Hembudsklausul – Kan ge framtida påverkan vid arv

Högsta domstolen ska avgöra  förfoganderättsbegränsningar i gåvobrev. Detta kan få stora konsekvenser för framtida fastighetsägande och andra områden, såsom ekonomisk familjerätt. 

För över 40 år sedan gav en man bort sin fastighet med en tredjedel var till sina tre barn. I gåvobrevet fanns en hembudsklausul som innebar att gåvomottagarna var skyldiga att först erbjuda sin andel till sina syskon eller deras arvingar innan de kunde sälja till någon utomstående. I dag är en av gåvomottagarna (K.F) ensam ägare till fastigheten och har ansökt hos Lantmäteriet om att anteckningen om hembudsförbehållet ska tas bort. Både tingsrätten och hovrätten avslog ansökan. Det är nu oklart vilken juridisk betydelse hembudet har för kommande försäljning av fastigheten.

Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd och den kommande prövning belyser vikten av att tydligt definiera förfoganderättsbegränsningar i juridiska dokument. Detta är inte bara relevant för gåvor av fast egendom utan kan också ha långtgående konsekvenser inom andra områden, exempelvis vid upprättande av testamente. där testatorns vilja ska beaktas över tid. I en tid där fastighetsägande och arvskifte ofta medför komplexa juridiska utmaningar, är det avgörande att sådana klausuler är tydliga och rättssäkra. 

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Pappan avled – Sonen får inte bo kvar

19-årig son måste flytta när pappan dog, hyresvärden godkände inte överlåtelse av hyresrätten. När en hyresgäst avlider kan en närstående person som har bott med den avlidne överta hyresrätten, om hyresvärden godkänner det. Men vad händer om hyresvärden säger nej? Då kan dödsboet ansöka om tillstånd till överlåtelse hos hyresnämnden, som gör en bedömning av den nya hyresgästens förhållanden. Vilket är fallet i ett mål från Svea Hovrätt som kom 2024-05-21.  

Som 18-åring förlorade sonen, hastigt sin pappa. I ovan nämnda ärende bedömde Svea hovrätt att dödsboet inte fick överlåta hyresrätten till sonen, som hade bott i lägenheten tillsammans med pappan. Hovrätten ansåg att sonen inte hade tillräcklig betalningsförmåga för att kunna betala hyran, trots att hans farföräldrar ställde upp som borgensmän samt att sonen hade ett arbete och sparkapital. Hovrätten menade att sonens inkomster var för osäkra och att hans sparkapital inte täckte hans levnadsomkostnader. Hovrätten tog inte tillräcklig hänsyn till sonens personliga situation och behov av att bo kvar i lägenheten, som hade varit hans hem. 

Det här fallet är ett exempel på hur hovrätten gör en snäv tolkning av lagen om överlåtelse av hyresrätt vid dödsfall, som finns i 12 kap jordabalken. För att får överta hyresrätten måste personen vara närstående till den avlidne och hen måste ha haft sitt egentliga hem och bostad i lägenheten vid dödsfallet och vid prövningstidpunkten. Dessutom måste hyresvärden skäligen kunna nöja sig med den nya hyresgästen. Lagen ger utrymme för att göra en helhetsbedömning av den nya hyresgästens förhållanden, men hovrätten har valt att fokusera på den ekonomiska aspekten. Hovrättens bedömning kan medföra en olycklig utveckling som kan drabba många hyresgäster som förlorar en anhörig.  

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Lagändring som direkt påverkar dig

En lagändring som direkt påverkar dig!

De flesta kommuner har sedan några eller många år haft antingen frivillig insamling av matavfall eller tvingande utsortering (då genom krav i lokala föreskrifter). Från och med 1 januari 2024 är det emellertid obligatoriskt för alla att sortera ut sitt matavfall. Det är obligatoriskt enligt lag och gäller alla typer av boende, hushåll och verksamheter. Lagändringen beror på ett EU-krav som säger att mat- och restavfall inte längre får blandas utan måste samlas in enskilt. Kravet på sortering av matavfall omfattar även ätlig olja och flytande fett.  

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

2024-01-12

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Ny lag om personlig assistans? Del 3 Aktiverings- och motiveringsinsatser

 

Den nya lagen om stärkt rätt till assistans började gälla den 1 januari 2023. 

För att ha rätt till personlig assistans måste det föreligga behov av hjälp med de grundläggande behoven (se gärna tidigare blogginlägg om detta). Enligt tidigare lagstiftning har hjälp med de grundläggande behoven primärt handlat om aktiva hjälpinsatser, d.v.s. praktisk hjälp att klä på sig, hjälp att föra mat till munnen, hjälp att fysiskt duscha av sig etc. Lagändringen innebär att man nu i vissa fall även kan beviljas personlig assistans när den personliga assistenten förmår den enskilde att själv utföra åtgärderna, istället för att fysiskt hjälpa till. 

Aktiverings- och motiveringsinsatser kommer inte att utgöra ett eget grundläggande behov, utan tid för aktiverings- och motiveringsinsatser som behövs för att den enskilde ska kunna utföra exempelvis av- och påklädning, personlig hygien eller intag av mat och dryck, kommer att ingå i den tid som beviljas för det grundläggande behovets omfattning. Målet är att även den som rent praktiskt kan utföra grundläggande behov, ska kunna få ett sammanhållet stöd även i kognitiva delar för att i så stor utsträckning som möjligt själv kunna tillgodose sina grundläggande behov. 

Kravet på att det ska vara fråga om ingående kunskaper har numer tagits bort, men det anges särskilt att insatserna som ges ska vara av kvalificerat slag. Med det menas att det måste vara något mer än endast vägledning, påminnelser och instruktioner. Det torde då innebära att det ändock kommer ställas höga krav och preciseringar i varje medicinskt intyg för att beviljas tid för dessa moment. 

 

Behöver du hjälp i samband med din ansökan om personlig assistans eller har övriga frågor om LSS, är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Silfwerax juridik. 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ny lag om personlig assistans? Del 2 Föräldraansvar

Lagförslaget om stärkt rätt till personlig assistans godkändes den 20 juni 2022 av riksdagen och börjar gälla den 1 januari 2023!

I och med lagändringen kommer föräldraansvaret så som det ser ut enligt dagens regler att tas bort och istället ersättas av ett schabloniserat föräldraavdrag. Följande intervall visar hur avdrag för föräldraansvar ska göras. Schablonen ska emellertid inte tillämpas på de grundläggande behoven andning och sondmatning,

  • För barn 0‑1 år görs ett avdrag med 12 timmar per dygn för grundläggande behov och inget för övriga behov. Totalt 12 timmar per dygn.
  • För barn 1‑6 år görs ett avdrag med 2,5 timmar per dygn för grundläggande behov och 0,5 timmar per dygn för andra personliga behov. Totalt 3 timmar per dygn.
  • För barn 7‑11 år görs ett avdrag med 1 timme per dygn för grundläggande behov och 1 timme per dygn för övriga behov. Totalt 2 timmar per dygn. 
  • För barn 12‑17 år görs inget avdrag för grundläggande behov, utan endast ett avdrag med 1 timme per dygn för övriga behov. Totalt 1 timme per dygn.
  • Från 18 års ålder görs inget avdrag alls för föräldraansvar. 
Behöver du hjälp med din ansökan om personlig assistans eller assistansersättning är du varmt välkommen att kontakta oss för mer information. 
 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ny lag om personlig assistans? Del 1 Egenvård

Riksdagen har beslutat om en ny lag för att stärka rätten till assistans och lagen träder i kraft 1 januari 2023. Genom lagändringen ska lagen återskapa rätten till personlig assistans eftersom många förlorat möjligheten att beviljas insatsen i och med allt snävare bedömningar. Man räknar med att ytterligare 2000 personer kommer att kunna beviljas personlig assistans efter lagändringen. 

I detta och följande blogginlägg kommer du att kunna läsa om vilka ändringar som görs och vad detta kommer att innebära.

Egenvård – ett grundläggande behov

Alla hjälpbehov som en person har delas in i grundläggande eller övriga. För att beviljas personlig assistans måste det föreligga ett behov av hjälp med de grundläggande behoven i en icke obetydlig omfattning. 

När den nya lagen träder ikraft kommer viss egenvård som kräver uppsikt av en assistent nu att räknas som ett grundläggande behov. De praktiska momenten som kommer att ingå, är sådan hjälp som krävs för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar eller skador. Det kan t.ex. vara hantering av medicinteknisk utrustning, ge läkemedel eller förebyggande av olycksfall så som att se tecken på krampanfall. Det finns inte någon uttömmande lista över vad som kan ingå i det nya grundläggande behovet. Det kommer att avgöras från fall till fall. I huvuddrag ska hjälpen vara nödvändig för att undvika fara för den enskildes liv eller fysiska hälsa. Hjälpen får inte enbart bestå av förutsebara punktinsatser, eller omfatta mindre än 12 timmar per dygn. Till skillnad från andra grundläggande behov finns det inte ett krav på att hjälpinsatserna ska vara av privat och integritetskänslig karaktär. Det finns heller inget krav på ingående kunskaper. 

Har du frågor om egenvård som grundläggande behov,  eller behöver du hjälp med din ansökan eller överklagan, är du varmt välkommen att kontakta oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vad händer med husdjuret vid en skilsmässa?

I svensk rätt betraktas djur som lös egendom. Detta i sin tur innebär att huvudregeln är den som är ägare till djuret har rätt att begära att få djuret på sin lott vid bodelning. Eftersom djur räknas som egendom, juridiskt sätt, kan det inte bli fråga om någon vårdnadstvist, eftersom det rör ett ägarförhållande. Makar själva kan dock komma överens om exempelvis delad vårdnad eller växelvis boende genom ett avtal. Bodelning Vid en skilsmässa ska bodelning ske för att fördela den egendom som makarna har. Av 10 kap. 1 § ÄktB framgår det att makars giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Om husdjuret inte är att anse som enskild egendom enligt någon av punkterna i 7 kap. 2 § ÄktB är det i regel att anse som giftorättsgods. Det innebär att djurets ekonomiska värde ska ingå i bodelningen. Efter avdrag för skulder ska sedan makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem, 11 kap. 3 § ÄktB. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egen egendom eller del av denna som maken önskar enligt 11 kap. 7 § ÄktB. Detta innebär att om en make ensam är ägare av ett husdjur, har denne rätt att få husdjuret på sin lott om denne så önskar. Undantag Det finns undantag till ovanstående huvudregel. Även då egendom framstår som ena makens eftersom denne står som ensam ägare, kan det i vissa fall föreligga dold samäganderätt. För att det ska anses föreligga ska vissa kriterier vara uppfyllda:
  • egendomen ska ha införskaffats för gemensamt bruk,
  • båda ska ha bidragit ekonomiskt till köpet,
  • det ska ha förelegat en gemensam förståelse mellan makarna att egendomen var avsedd att ägas av dem gemensamt.
Om samtliga kriterier är uppfyllda presumeras dold samäganderätt. Det är dock den som påstår att djuret samägs som i så fall har bevisbördan för detta, om man skulle tvista om detta i domstol.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vad händer efter en orosanmälan?

Varje människa får lov att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Vissa personer är dessutom skyldiga att göra en sådan anmälan om de så mycket som misstänker att ett barn far illa. En sådan skyldighet föreligger exempelvis inom sjukvården och skolan.

Vad händer då efter att en orosanmälan kommit till Socialtjänsten?

Utredningen

Efter att en orosanmälan har inkommit till socialtjänsten ska de först avgöra om barnet behöver omedelbart skydd. De ska även göra en förhandsbedömning där de tar ställning till om en utredning behöver inledas. Om socialtjänsten väljer att inleda en utredning så kommer omständigheterna i det specifika fallet att utredas vidare. Vid utredningen får socialtjänsten ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser. Det innebär att socialtjänsten kan prata med vårdnadshavarna, med barnen, skolpersonal eller andra sakkunniga för att få en så bra bild som möjligt av barnets situation.

Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Om det föreligger särskilda skäl kan socialtjänsten besluta om en förlängning. 

Beslut och insatser

Utredningen utmynnar i ett beslut där socialtjänsten bedömer om det behövs en insats eller inte. En orosanmälan innebär således inte automatiskt att några åtgärder kommer att vidtas. Beslutet utgår från barnets bästa och beror på barnets behov av skydd och trygghet.

Om beslutet resulterar i en insats i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) krävs det att vårdnadshavarna och barnet, efter viss ålder, samtycker till insatsen.  Exempel på insatser kan vara familjestöd, att barnet får bo i familjehem eller får kontaktperson/familj. Socialtjänsten ska sen följa upp insatserna regelbundet för att se om behovet kvarstår.

Om utredningen visar att det finns en påtaglig risk för att barnet skadas samt att samtycke till frivillig insats saknas, kan socialtjänsten ansöka om vård enligt LVU hos förvaltningsrätten. 

Du som förälder har då rätt till ett offentligt biträde för att hjälpa dig under rättsprocessen som sker i förvaltningsrätten. Även ditt barn har rätt till ett offentligt biträde.

Ett offentligt biträde bekostas av staten. Det innebär att du som förälder inte betalar något alls för det juridiska stöd du har rätt till. Du som vårdnadshavare har själv rätt att begära vem som ska företräda dig. Vi på Silfwerax Juridik kan bistå dig. Ring oss på 010-516 70 90.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Nya regler för elsparkcyklar

Från och med den 1 september gäller nya regler för dig som framför en elsparkcykel. De nya reglerna har tillkommit  för att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och skapa trygghet för gångtrafikanter. 

För att få koll på vilka regler som gäller behöver du först ha klart för dig vilken typ av fordon du framför. En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 km/tim och har en motorstyrka på max 250 watt. 

Då gäller bl.a. följande regler:

– Om fordonet är att anse som cykel har den samma krav på utrustning, så som lampor och reflexer.  

– Elsparkcykeln får inte parkeras på trottoaren då den kan föranleda olyckor för de gående. 

– Elsparkcykeln får inte framföras där förbud mot fordonstrafik råder, som exempelvis trottoar och gågator. Här gäller undantag för barn upp till 8 år om cykelbana saknas. 

– Det är fordon avsedda för en person.

– Hjälmkrav gäller för förare under 15 år. 

Om elsparkcykeln går snabbare än 20 km/tim eller har starkare motor än 250 watt klassas den inte längre som cykel och kan inte köras efter cykelregler. Det som ligger närmast tillhands är att elsparkcykeln då klassas som moped, med helt andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik. Om den emellertid inte uppfyller kraven för varken cykel eller moped får fordonet inte framföras på allmän väg över huvud taget, utan endast inom ett inhägnat område.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Underhållsbidrag eller underhållsstöd?

Underhållsbidrag

Underhållsbidrag regleras i föräldrabalken och är ett bidrag som den förälder som inte bor med barnet betalar till boendeföräldern. Det ska bland annat gå till barnets boende, mat och fritidsaktiviteter. Det är ett individuellt belopp som betalas och det kan fastställas antingen genom en dom eller ett avtal föräldrarna sinsemellan.

Underhållsstöd

Underhållsstöd är däremot ett fast belopp som baserar sig på barnets ålder.  Om den andre föräldern inte betalar något underhåll har du möjlighet att få fullt underhåll från Försäkringskassan. Om den andra föräldern betalar ett lägre underhåll kan du få ett utfyllnadsbelopp från Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar varje månad ut till den förälder där barnen bor stadigvarande och därefter riktar de betalningsanspråk mot den bidragsskyldige föräldern. 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.