Kontakta oss på 010-516 70 90

Sandra

Profilbild

Barnets bästa i vårdnadsmål

Barnets bästa i en vårdnadstvist
Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa stå i centrum. Det jobbiga är att det inte finns någon definition på vad som är barnets bästa i lagtext, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall.

Barnet har rätt till båda sina föräldrar och även om tanken känns olustig har du som förälder ingen direkt rättighet att få umgås med ditt barn. Om bedömningen är att det står i strid med barnets bästa för barnet att träffa en av sina föräldrar, så ska barnet inte behöva göra det. I vissa fall kan barnet träffa föräldern även om denne bedöms olämplig, men då under uppsikt av annan, så kallat umgängesstöd. 

Vid bedömningen av barnets bästa tas framförallt hänsyn till följande:

  1. Får barnet sina grundläggande behov tillgodosedda?
  2. Finns det kontinuitet i vardagen enligt kontinuitetsprincipen?
  3. Blir barnet föremål för föräldrarnas konflikt?
 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vart barnet ska bo efter en separation avgörs av vad som är bäst för barnet. Det jobbiga är att det inte finns någon definition i lagtext vad som bör anses vara till barnets bästa, utan det får bedömas från fall till fall.

 

Växelvis boende

Om det är praktiskt möjligt, är det vanligt att föräldrar har barnen halva tiden var, ett så kallat växelvis boende. Har man yngre barn kan de vara lämpligt med kortare perioder, men har man lite äldre barn har man ofta en vecka i taget. Det är också vanligt att man delar upp tiden då barn har lov och är lediga från skolan, exempelvis varannan julhelg, varannan påsk, delar på sommarlovet.

 

För att denna lösning ska fungera förutsätter det att föräldrarna kan samarbeta på ett rimlig sätt.

 

En boendeförälder och en umgängesförälder

Om det inte är möjligt med växelvis boende får barnen ha en boendeförälder och en umgängesförälder. Här är det viktigt att se till barnets bästa och anpassa umgänget därefter. Man bör fundera över saker som när och var är det bäst att hämta. Är det i skolan, fritids eller hemma hos boendeföräldern? Hur gör man med packningen och vem ska ansvara för den?  Boendeföräldern har även ganska stor informationsplikt. Man bör fundera över hur information lämnas från boendeföräldern till umgängesföräldern?

 

Om man inte kan komma överens

Om man inte kan komma överens bör man i första hand vända sig till kommunen. Genom kommunens familjerätt kan få stöd och kostnadsfria samarbetssamtal för att försöka hitta gemensamma lösningar. Om man lyckas enas kan familjerätten hjälpa till att upprätta ett avtal som blir bindande.

 

Om man tagit hjälp av familjerätten men trots det inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den andra föräldern. Det är då klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat.

 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

 

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

 

Måste vi skriva testamente om vi är gifta?

Enligt Ärvdabalken ärver makar varandra framför gemensamma barn samt framför arvingar i andra och tredje arvsklassen, så som föräldrar, syskon o.s.vOm det däremot finns särkullbarn, d.v.s. barn som inte är gemensamma, ärver dessa barnen direkt.

Giftermålet är således inget skydd mot ens makes särkullbarn. Om man vill att ens make ska ärva istället för ens barn behöver man därför upprätta ett testamente. Med ett testamente kan man förordna så att barnen endast får ut sin laglott, vilket är halva arvslotten. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen kan den efterlevande maken ärva om man skriver ett testamente. Om inget annat framgår av testamentet ärver makar varandra med fri förfoganderätt. Det innebär att när den efterlevande maken avlider ska dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidnes arvingar.   

På återseende,

Sandra Boros

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Grundläggande behov 

En prövning av rätten till personlig assistans görs enligt en tvåstegsmetod. Alla behov som en människa kan ha i sin vardag delas upp. Antingen är de grundläggande behov eller så är de övriga behov. För att få hjälp måste man först uppfylla kriterierna för de grundläggande behoven och handläggaren börjar därför att se över de grundläggande behoven i detaljnivå. Handläggaren räknar minuter som en person behöver hjälp med aktiva hjälpmoment. Handläggaren tittar även på personens förmåga och de delar den kan vara behjälplig med räknas bort från det totala hjälpbehovet.  Det som kan vara svårt att förstå är att handläggaren endast bedömer aktiv tid av hjälpbehov, d.v.s. tiden det tar att föra mat till munnen, inte den tid det tar att äta hela måltiden.

Handläggaren bedömer endast tiden det tar att tvåla in personen men inte tiden då hen bara vill sitta still och njuta i det varma vattnet vilket gör att duschen tar lite längre tid.  Om personen kan vara behjälplig att tvåla in mage och armar men inte ben, beräknar handläggaren endast tid för hjälp av avtvättning ben, trots att assistenten i praktiken måste där under hela momentet.

De grundläggande behoven:

1. Personlig hygien  

Det ska röra sig om integritetsnära delar och momenten ska ha till syfte att hålla kroppen ren. T.ex. hjälp i samband med dusch och toalettbesök. 

2. Av- och påklädning  

Endast kläder närmast kroppen då det ställs krav på mycket personlig karaktär. Övriga plagg räknas som ett övrigt hjälpbehov.  

3. Måltider  

Hjälp att föra mat och dryck till munnen, alternativt sondmatning. Tillredning, fördelning, sönderdelning m.m. räknas som ett övrigt hjälpbehov.  

 4. Andning

Behov som förutsätter att den enskilde har en dokumenterad nedsättning av någon av andningsfunktionerna och att det kan finnas en risk för den enskildes hälsa, ytterst dennes liv om hjälpinsatserna inte ges. Övriga andningshjälpmedel räknas som ett övrigt hjälpbehov. 

 5. Kommunikation  

För att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande behov krävs att det behövs en assistent för att kommunikation med tredje part över huvud taget ska vara möjligt. Personen behöver ha kunskap om kommunikationsformen, funktionsnedsättningen och kunskap om den funktionsnedsatte för att kommunikationen ska fungera.

 6. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper  

Detta hjälpbehov delas upp i två delar.

– Aktiv tillsyn av övervakande karaktär: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få personlig assistans för tillsyn om det behövs för att begränsa allvarliga konsekvenser av utåtagerande beteende samt att det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Den aktiva tillsynen måste också ha sin grund i den psykiska funktionsnedsättningen och inte bero på en annan omständighet. 

– Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få tid för att man ska förmå dem att själva tillgodose något av de andra grundläggande behoven, om det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Hjälpen måste vara av kvalificerad natur och innebära något mer än bara vägledning eller påminnelse.  

 

Vilken tidsomfattning krävs? 

Det finns ingen undre gräns för när man har rätt till personlig assistans enligt lagstiftning eller förarbeten utan det görs en sammanvägning av omfattning och karaktär av hjälpen. 

Av domstolsavgöranden framgår dock en linje att det krävs omkring 6-7 timmars grundläggande behov per vecka. För att bli beviljad assistansersättning från Försäkringskassan krävs 20 timmars grundläggande behov per vecka. Når man upp till en omfattning som bedöms tillräcklig, och hjälpen bedöms vara av rätt karaktär prövar handläggaren sedan alla andra behov av hjälp man har i vardagen.  

En vanlig missuppfattning är att man har rätt till personlig assistans bara för att man har behov av hjälp i stor omfattning, exempelvis om man har allvarlig epilepsi och behöver tillsyn hela dygnet. Det är emellertid inte ett behov som går att härleda till något av de grundläggande behoven, vilket innebär att det oavsett omfattning över huvud taget inte beaktas förrän man först har nått upp till kraven om de grundläggande behoven.  

Vid en ansökan om personlig assistans är det därför viktigt att reflektera över sina behov i detaljnivå. Handläggaren kommer att fråga de mest integritetskänsliga frågor och be dig specificera tid på minutnivå. Innan ett möte kan det därför vara bra att ha förberett sig ordentligt för att få fram all information.  

 

Har du frågor eller behöver stöd i samband med en ansökan kan vi på Silfwerax juridik vara behjälpliga med detta. 

 

På återseende 

Sandra Boros  

Jurist 

LSS – Har du rätt till insatser?

LSS –  Har du rätt till insatser? 

Vid en ansökan om insats enligt LSS görs bedömningen i två steg. Först gör handläggaren en bedömning för att pröva om du tillhör någon av lagens uppställda personkretsar. Enligt 1 § LSS finns det 3 personkretsar. 

  1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.  
  2. Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.  
  3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.  

Därefter bedöms om rätten till sökt insats föreligger. Enligt 7 § LSS har personer som tillhör personkrets rätt till insatser enligt LSS om de behöver sådan hjälp och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Det rör sig således om två olika prövningar, dels en personkretsbedömning och dels en behovsbedömning, som inte nödvändigtvis behöver sammanfalla.  

 En utredning enligt LSS baseras på den information som framkommer vid ditt möte med handläggare och inlämnade handlingar och underlag. Information kan också inhämtas från de kontakter eller myndigheter som du lämnat samtycke till. Det är du som måste kunna styrka att rätt till insats föreligger. Genom att lämna rätt information, ha rätt underlag som styrker din funktionsnedsättning samt ditt behov av stöd kan processen gå snabbare och lättare för att du ska kunna få den hjälpen du har rätt till.  

Behöver du hjälp i samband med din ansökan eller har övriga frågor om LSS hjälper vi gärna till. Hos Silfwerax Juridik har vi vår egna jurist med mångårig erfarenhet av LSS, nämligen undertecknad.  

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.