Sandra

Nya regler för elsparkcyklar

Från och med den 1 september gäller nya regler för dig som framför en elsparkcykel. De nya reglerna har tillkommit  för att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och skapa trygghet för gångtrafikanter. 

För att få koll på vilka regler som gäller behöver du först ha klart för dig vilken typ av fordon du framför. En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 km/tim och har en motorstyrka på max 250 watt. 

Då gäller bl.a. följande regler:

– Om fordonet är att anse som cykel har den samma krav på utrustning, så som lampor och reflexer.

– Elsparkcykeln får inte parkeras på trottoaren då den kan föranleda olyckor för de gående. 

– Elsparkcykeln får inte framföras där förbud mot fordonstrafik råder, som exempelvis trottoar och gågator. Här gäller undantag för barn upp till 8 år om cykelbana saknas.

– Det är fordon avsedda för en person.

– Hjälmkrav gäller för förare under 15 år.

Om elsparkcykeln går snabbare än 20 km/tim eller har starkare motor än 250 watt klassas den inte längre som cykel och kan inte köras efter cykelregler. Det som ligger närmast tillhands är att elsparkcykeln då klassas som moped, med helt andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik. Om den emellertid inte uppfyller kraven för varken cykel eller moped får fordonet inte framföras på allmän väg över huvud taget, utan endast inom ett inhägnat område.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Får socialtjänsten prata med barnet utan vårdnadshavarens samtycke?

Det korta svaret är ja. Om en orosanmälan inkommer till Socialtjänsten får socialsekreterare prata enskilt med ett barn, även om vårdnadshavarna inte har samtyckt till detta. Detta regleras i 11 kap. 2 § SoL och 11 kap. 10 § SoL. I handboken för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen framgår det emellertid att det krävs omsorgsfulla överväganden från socialtjänstens sida angående om ett samtal kan ske utan att vårdnadshavarna medverkar och/eller utan deras samtycke. Frivillig medverkan och bästa möjliga samarbete med vårdnadshavarna bör i de flesta fall eftersträvas men ibland kan det vara motiverat att barnet hörs enskilt, utan sina vårdnadshavare. Syftet är då att barnet inte ska försättas i en svår lojalitetskonflikt mot sina föräldrar. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om att samtala med barn framgår att om det är fråga om ett utredande samtal om misstanke om att ett barn far illa i hemmet, är det i de flesta fall inte lämpligt att ha med föräldrarna. 

På återseende,

Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vilka krav ställs för att bli beviljad bostad enligt LSS?

Generellt sätt kan man säga att prövningen görs i två steg.

Först behöver man tillhöra någon av personkretsarna enligt 1 § LSS. Vill du läsa mer om personkrets, finns ett tidigare blogginlägg om detta.

I andra hand tittar handläggaren på dina behov i din vardag. Ditt stödbehov behöver vara tämligen omfattande och handläggaren kommer att ställa frågor av integritetskänsligt slag. Handläggaren kommer exempelvis fråga om dina toalettbesök, duschsituationen, hur du hanterar av och påklädning, hushållsgöromål, måltidssituationer, fritid, sömn och sociala kontakter. Det handlar inte bara om fysiska förmågor utan även aktiviteter som du inte klarar av att förmå dig själv att utföra. Hjälpbehov av privat och integritetskänslig är också hjälpbehov som “väger tyngre” jämfört med exempelvis stöd vid sociala kontakter och fritidsaktiviteter.

I förarbetena till lagen står det att med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Det står även att gruppbostad ska täcka de boendes hela stödbehov och är tänkt att vara ett bostadsalternativ för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.

Handläggaren kommer därför göra en bedömning av hur mycket stöd du behöver i din vardag. Är det stöd i mindre omfattning där behovet skulle kunna tillgodoses med andra insatser, enligt LSS eller annan lagstiftning, så som hemtjänstinsatser eller boendestöd och ledsagarservice, har du inte rätt till bostad med särskild service.

Med hänvisning till förarbetena och syftet med insatsen, ställs det enligt praxis ganska höga krav, på att stödbehovet måste vara omfattande och mer eller mindre under dygnets alla timmar för att man ska ha rätt till insatsen.

Så som med all annan juridik, är det emellertid värt att notera att det inte alltid är svart eller vitt. Kommuner gör sina egna tolkningar och bedömningarna kan skilja från kommun till kommun.

Behöver du stöd i samband med ansökan om LSS-insats eller överklagan är du välkommen att kontakta oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Drömmer du om att flytta hemifrån men behöver stöd av personal i din vardag?

Bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS.

Att flytta till en lägenhet kan för många vara det första stora klivet mot självständighet. För personer med funktionsnedsättning kan steget att flytta ifrån sitt föräldrahem vara särskilt stort, om inte rätt stöd finns att tillgå.

Enligt LSS finns det 3 bostadsformer för personer som tillhör personkrets enligt LSS:

– En gruppbostad är avsedd för personer med ett så omfattande tillsyn- och omvårdnadsbehov att de har behov av personal dygnet runt. Gruppbostaden brukar beskrivas som ett litet antal lägenheter som är samlade runt ett gemensamt utrymme med personal tillgänglig precis utanför den egna dörren.

– En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Bostadsformen kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. I insatsen ingår personalstöd utifrån var och ens individuella behov. En servicebostad kan se ut på olika sätt, men generellt sett kan man säga att det brukar vara längre ifrån gemensamhetsutrymme än vid gruppbostad. Lägenheten med gemensamhetsutrymmen ligger kanske på en annan våning eller längre ner på gatan i en annan trappuppgång. Behöver man extra stöd av personal kan man därmed behöva ringa eller ta sig en liten bit.

– En särskilt anpassad bostad för vuxna är en bostad med viss grundanpassning. Till skillnad från boendeformerna ovan ingår ingen fast bemanning. I boendeformen ingår heller inte omvårdnad, fritidsverksamheter eller kulturella aktiviteter, vilket ingår i gruppbostad och servicebostad.

Behöver du stöd vid ansökan om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS eller i övrigt rådgivning kring insatser enligt LSS, är du välkommen att höra av dig till oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ska jag ansöka om personlig assistans hos kommun eller Försäkringskassan?

När två myndigheter handlägger samma insats enligt två olika lagrum är det svårt att veta var man ska vända sig och ansöka. Här ska vi försöka förtydliga hur det ligger till.  

Den första skillnaden är att kommunen beviljar biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Detta görs enligt LSS. Försäkringskassan beviljar assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB) men tillhandahåller inte biträde av personlig assistans.   

Den andra skillnaden är att Försäkringskassan beviljar assistansersättning för den som är i behov av hjälp med sina grundläggande behov i 20 timmar eller mer per vecka. För att läsa mer om vad grundläggande behov är, se tidigare inlägg i blogg. Kommunen ansvarar för assistans för de personer som har behov av hjälp med sina grundläggande behov med mindre än 20 timmar per vecka. Det är således de grundläggande behoven som är de viktiga att fokusera på. Förenklat sett skulle man kunna säga att två personer som har lika stora behov i vardagen, låt oss för enkelhetens skull säga 100 timmars behov av personlig assistans per vecka, ändå kan tillhöra två olika myndigheter och kommer få sin assistans beviljad genom två olika lagrum.  

 Person A 

Har behov av hjälp med sina toalettbesök, dusch, av- och påklädning, d.v.s. sina grundläggande behov med 10 timmar per vecka. Person A har emellertid allvarlig epilepsi och är i behov av tillsyn som ett övrigt behov. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person A ska då ansöka om personlig assistans enligt LSS via sin hemkommun. 

 Person B 

Har stora behov med sina grundläggande behov. Är i behov av hjälp med toalettbesök, dusch, av- och påklädning, intagande av måltider samt kommunikation, med en omfattning av 40 timmar per vecka. Har även behov av stöd med övriga behov som hushåll, tvätt, städ, fritid, och dylikt med 60 timmar per vecka. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person B ska ansöka om assistansersättning från Försäkringskassan.  

OBS! Viktigt att känna till är att det inte finns några hinder mot att du ansöker både hos kommun och Försäkringskassa samtidigt och har rätt att ha två pågående processer igång samtidigt.  

Känner du dig fortfarande osäker eller har övriga frågor om LSS eller personlig assistans, tveka inte att höra av dig.  

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Barnets bästa i vårdnadsmål

Barnets bästa i en vårdnadstvist
Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa stå i centrum. Det jobbiga är att det inte finns någon definition på vad som är barnets bästa i lagtext, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall.

Barnet har rätt till båda sina föräldrar och även om tanken känns olustig har du som förälder ingen direkt rättighet att få umgås med ditt barn. Om bedömningen är att det står i strid med barnets bästa för barnet att träffa en av sina föräldrar, så ska barnet inte behöva göra det. I vissa fall kan barnet träffa föräldern även om denne bedöms olämplig, men då under uppsikt av annan, så kallat umgängesstöd. 

Vid bedömningen av barnets bästa tas framförallt hänsyn till följande:

  1. Får barnet sina grundläggande behov tillgodosedda?
  2. Finns det kontinuitet i vardagen enligt kontinuitetsprincipen?
  3. Blir barnet föremål för föräldrarnas konflikt?
 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vart barnet ska bo efter en separation avgörs av vad som är bäst för barnet. Det jobbiga är att det inte finns någon definition i lagtext vad som bör anses vara till barnets bästa, utan det får bedömas från fall till fall.

Växelvis boende

Om det är praktiskt möjligt, är det vanligt att föräldrar har barnen halva tiden var, ett så kallat växelvis boende. Har man yngre barn kan de vara lämpligt med kortare perioder, men har man lite äldre barn har man ofta en vecka i taget. Det är också vanligt att man delar upp tiden då barn har lov och är lediga från skolan, exempelvis varannan julhelg, varannan påsk, delar på sommarlovet.

För att denna lösning ska fungera förutsätter det att föräldrarna kan samarbeta på ett rimlig sätt.

En boendeförälder och en umgängesförälder

Om det inte är möjligt med växelvis boende får barnen ha en boendeförälder och en umgängesförälder. Här är det viktigt att se till barnets bästa och anpassa umgänget därefter. Man bör fundera över saker som när och var är det bäst att hämta. Är det i skolan, fritids eller hemma hos boendeföräldern? Hur gör man med packningen och vem ska ansvara för den?  Boendeföräldern har även ganska stor informationsplikt. Man bör fundera över hur information lämnas från boendeföräldern till umgängesföräldern?

Om man inte kan komma överens

Om man inte kan komma överens bör man i första hand vända sig till kommunen. Genom kommunens familjerätt kan få stöd och kostnadsfria samarbetssamtal för att försöka hitta gemensamma lösningar. Om man lyckas enas kan familjerätten hjälpa till att upprätta ett avtal som blir bindande.

Om man tagit hjälp av familjerätten men trots det inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den andra föräldern. Det är då klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Måste vi skriva testamente om vi är gifta?

Enligt Ärvdabalken ärver makar varandra framför gemensamma barn samt framför arvingar i andra och tredje arvsklassen, så som föräldrar, syskon o.s.vOm det däremot finns särkullbarn, d.v.s. barn som inte är gemensamma, ärver dessa barnen direkt.

Giftermålet är således inget skydd mot ens makes särkullbarn. Om man vill att ens make ska ärva istället för ens barn behöver man därför upprätta ett testamente. Med ett testamente kan man förordna så att barnen endast får ut sin laglott, vilket är halva arvslotten. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen kan den efterlevande maken ärva om man skriver ett testamente. Om inget annat framgår av testamentet ärver makar varandra med fri förfoganderätt. Det innebär att när den efterlevande maken avlider ska dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidnes arvingar.   

På återseende,

Sandra Boros

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Grundläggande behov 

En prövning av rätten till personlig assistans görs enligt en tvåstegsmetod. Alla behov som en människa kan ha i sin vardag delas upp. Antingen är de grundläggande behov eller så är de övriga behov. För att få hjälp måste man först uppfylla kriterierna för de grundläggande behoven och handläggaren börjar därför att se över de grundläggande behoven i detaljnivå. Handläggaren räknar minuter som en person behöver hjälp med aktiva hjälpmoment. Handläggaren tittar även på personens förmåga och de delar den kan vara behjälplig med räknas bort från det totala hjälpbehovet.  Det som kan vara svårt att förstå är att handläggaren endast bedömer aktiv tid av hjälpbehov, d.v.s. tiden det tar att föra mat till munnen, inte den tid det tar att äta hela måltiden.

Handläggaren bedömer endast tiden det tar att tvåla in personen men inte tiden då hen bara vill sitta still och njuta i det varma vattnet vilket gör att duschen tar lite längre tid.  Om personen kan vara behjälplig att tvåla in mage och armar men inte ben, beräknar handläggaren endast tid för hjälp av avtvättning ben, trots att assistenten i praktiken måste där under hela momentet.

De grundläggande behoven:

1. Personlig hygien  

Det ska röra sig om integritetsnära delar och momenten ska ha till syfte att hålla kroppen ren. T.ex. hjälp i samband med dusch och toalettbesök. 

2. Av- och påklädning  

Endast kläder närmast kroppen då det ställs krav på mycket personlig karaktär. Övriga plagg räknas som ett övrigt hjälpbehov.  

3. Måltider  

Hjälp att föra mat och dryck till munnen, alternativt sondmatning. Tillredning, fördelning, sönderdelning m.m. räknas som ett övrigt hjälpbehov.  

 4. Andning

Behov som förutsätter att den enskilde har en dokumenterad nedsättning av någon av andningsfunktionerna och att det kan finnas en risk för den enskildes hälsa, ytterst dennes liv om hjälpinsatserna inte ges. Övriga andningshjälpmedel räknas som ett övrigt hjälpbehov. 

 5. Kommunikation  

För att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande behov krävs att det behövs en assistent för att kommunikation med tredje part över huvud taget ska vara möjligt. Personen behöver ha kunskap om kommunikationsformen, funktionsnedsättningen och kunskap om den funktionsnedsatte för att kommunikationen ska fungera.

 6. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper  

Detta hjälpbehov delas upp i två delar.

– Aktiv tillsyn av övervakande karaktär: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få personlig assistans för tillsyn om det behövs för att begränsa allvarliga konsekvenser av utåtagerande beteende samt att det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Den aktiva tillsynen måste också ha sin grund i den psykiska funktionsnedsättningen och inte bero på en annan omständighet. 

– Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få tid för att man ska förmå dem att själva tillgodose något av de andra grundläggande behoven, om det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Hjälpen måste vara av kvalificerad natur och innebära något mer än bara vägledning eller påminnelse.  

Vilken tidsomfattning krävs? 

Det finns ingen undre gräns för när man har rätt till personlig assistans enligt lagstiftning eller förarbeten utan det görs en sammanvägning av omfattning och karaktär av hjälpen. 

Av domstolsavgöranden framgår dock en linje att det krävs omkring 6-7 timmars grundläggande behov per vecka. För att bli beviljad assistansersättning från Försäkringskassan krävs 20 timmars grundläggande behov per vecka. Når man upp till en omfattning som bedöms tillräcklig, och hjälpen bedöms vara av rätt karaktär prövar handläggaren sedan alla andra behov av hjälp man har i vardagen.  

En vanlig missuppfattning är att man har rätt till personlig assistans bara för att man har behov av hjälp i stor omfattning, exempelvis om man har allvarlig epilepsi och behöver tillsyn hela dygnet. Det är emellertid inte ett behov som går att härleda till något av de grundläggande behoven, vilket innebär att det oavsett omfattning över huvud taget inte beaktas förrän man först har nått upp till kraven om de grundläggande behoven.  

Vid en ansökan om personlig assistans är det därför viktigt att reflektera över sina behov i detaljnivå. Handläggaren kommer att fråga de mest integritetskänsliga frågor och be dig specificera tid på minutnivå. Innan ett möte kan det därför vara bra att ha förberett sig ordentligt för att få fram all information.  

 

Har du frågor eller behöver stöd i samband med en ansökan kan vi på Silfwerax juridik vara behjälpliga med detta. 

 

På återseende 

Sandra Boros  

Jurist 

LSS – Har du rätt till insatser?

LSS –  Har du rätt till insatser? 

Vid en ansökan om insats enligt LSS görs bedömningen i två steg. Först gör handläggaren en bedömning för att pröva om du tillhör någon av lagens uppställda personkretsar. Enligt 1 § LSS finns det 3 personkretsar. 

  1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.  
  2. Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.  
  3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.  

Därefter bedöms om rätten till sökt insats föreligger. Enligt 7 § LSS har personer som tillhör personkrets rätt till insatser enligt LSS om de behöver sådan hjälp och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Det rör sig således om två olika prövningar, dels en personkretsbedömning och dels en behovsbedömning, som inte nödvändigtvis behöver sammanfalla.  

 En utredning enligt LSS baseras på den information som framkommer vid ditt möte med handläggare och inlämnade handlingar och underlag. Information kan också inhämtas från de kontakter eller myndigheter som du lämnat samtycke till. Det är du som måste kunna styrka att rätt till insats föreligger. Genom att lämna rätt information, ha rätt underlag som styrker din funktionsnedsättning samt ditt behov av stöd kan processen gå snabbare och lättare för att du ska kunna få den hjälpen du har rätt till.  

Behöver du hjälp i samband med din ansökan eller har övriga frågor om LSS hjälper vi gärna till. Hos Silfwerax Juridik har vi vår egna jurist med mångårig erfarenhet av LSS, nämligen undertecknad.  

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.