Sandra Boros, författare på Silfwerax Juridik

Lagändring som direkt påverkar dig

En lagändring som direkt påverkar dig!

De flesta kommuner har sedan några eller många år haft antingen frivillig insamling av matavfall eller tvingande utsortering (då genom krav i lokala föreskrifter). Från och med 1 januari 2024 är det emellertid obligatoriskt för alla att sortera ut sitt matavfall. Det är obligatoriskt enligt lag och gäller alla typer av boende, hushåll och verksamheter. Lagändringen beror på ett EU-krav som säger att mat- och restavfall inte längre får blandas utan måste samlas in enskilt. Kravet på sortering av matavfall omfattar även ätlig olja och flytande fett.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

2024-01-12

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Ny lag om personlig assistans? Del 3 Aktiverings- och motiveringsinsatser

LSS / Av Sandra

Den nya lagen om stärkt rätt till assistans började gälla den 1 januari 2023.

För att ha rätt till personlig assistans måste det föreligga behov av hjälp med de grundläggande behoven (se gärna tidigare blogginlägg om detta). Enligt tidigare lagstiftning har hjälp med de grundläggande behoven primärt handlat om aktiva hjälpinsatser, d.v.s. praktisk hjälp att klä på sig, hjälp att föra mat till munnen, hjälp att fysiskt duscha av sig etc. Lagändringen innebär att man nu i vissa fall även kan beviljas personlig assistans när den personliga assistenten förmår den enskilde att själv utföra åtgärderna, istället för att fysiskt hjälpa till.

Aktiverings- och motiveringsinsatser kommer inte att utgöra ett eget grundläggande behov, utan tid för aktiverings- och motiveringsinsatser som behövs för att den enskilde ska kunna utföra exempelvis av- och påklädning, personlig hygien eller intag av mat och dryck, kommer att ingå i den tid som beviljas för det grundläggande behovets omfattning. Målet är att även den som rent praktiskt kan utföra grundläggande behov, ska kunna få ett sammanhållet stöd även i kognitiva delar för att i så stor utsträckning som möjligt själv kunna tillgodose sina grundläggande behov.

Kravet på att det ska vara fråga om ingående kunskaper har numer tagits bort, men det anges särskilt att insatserna som ges ska vara av kvalificerat slag. Med det menas att det måste vara något mer än endast vägledning, påminnelser och instruktioner. Det torde då innebära att det ändock kommer ställas höga krav och preciseringar i varje medicinskt intyg för att beviljas tid för dessa moment.

Behöver du hjälp i samband med din ansökan om personlig assistans eller har övriga frågor om LSS, är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Silfwerax juridik.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ny lag om personlig assistans? Del 2 Föräldraansvar

LSS / Av Sandra

Lagförslaget om stärkt rätt till personlig assistans godkändes den 20 juni 2022 av riksdagen och börjar gälla den 1 januari 2023!

I och med lagändringen kommer föräldraansvaret så som det ser ut enligt dagens regler att tas bort och istället ersättas av ett schabloniserat föräldraavdrag. Följande intervall visar hur avdrag för föräldraansvar ska göras. Schablonen ska emellertid inte tillämpas på de grundläggande behoven andning och sondmatning,

För barn 0‑1 år görs ett avdrag med 12 timmar per dygn för grundläggande behov och inget för övriga behov. Totalt 12 timmar per dygn.
För barn 1‑6 år görs ett avdrag med 2,5 timmar per dygn för grundläggande behov och 0,5 timmar per dygn för andra personliga behov. Totalt 3 timmar per dygn.
För barn 7‑11 år görs ett avdrag med 1 timme per dygn för grundläggande behov och 1 timme per dygn för övriga behov. Totalt 2 timmar per dygn.
För barn 12‑17 år görs inget avdrag för grundläggande behov, utan endast ett avdrag med 1 timme per dygn för övriga behov. Totalt 1 timme per dygn.
Från 18 års ålder görs inget avdrag alls för föräldraansvar.

Behöver du hjälp med din ansökan om personlig assistans eller assistansersättning är du varmt välkommen att kontakta oss för mer information.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ny lag om personlig assistans? Del 1 Egenvård

LSS / Av Sandra

Riksdagen har beslutat om en ny lag för att stärka rätten till assistans och lagen träder i kraft 1 januari 2023. Genom lagändringen ska lagen återskapa rätten till personlig assistans eftersom många förlorat möjligheten att beviljas insatsen i och med allt snävare bedömningar. Man räknar med att ytterligare 2000 personer kommer att kunna beviljas personlig assistans efter lagändringen.

I detta och följande blogginlägg kommer du att kunna läsa om vilka ändringar som görs och vad detta kommer att innebära.

Egenvård – ett grundläggande behov

Alla hjälpbehov som en person har delas in i grundläggande eller övriga. För att beviljas personlig assistans måste det föreligga ett behov av hjälp med de grundläggande behoven i en icke obetydlig omfattning.

När den nya lagen träder ikraft kommer viss egenvård som kräver uppsikt av en assistent nu att räknas som ett grundläggande behov. De praktiska momenten som kommer att ingå, är sådan hjälp som krävs för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar eller skador. Det kan t.ex. vara hantering av medicinteknisk utrustning, ge läkemedel eller förebyggande av olycksfall så som att se tecken på krampanfall. Det finns inte någon uttömmande lista över vad som kan ingå i det nya grundläggande behovet. Det kommer att avgöras från fall till fall. I huvuddrag ska hjälpen vara nödvändig för att undvika fara för den enskildes liv eller fysiska hälsa. Hjälpen får inte enbart bestå av förutsebara punktinsatser, eller omfatta mindre än 12 timmar per dygn. Till skillnad från andra grundläggande behov finns det inte ett krav på att hjälpinsatserna ska vara av privat och integritetskänslig karaktär. Det finns heller inget krav på ingående kunskaper.

Har du frågor om egenvård som grundläggande behov, eller behöver du hjälp med din ansökan eller överklagan, är du varmt välkommen att kontakta oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vad händer efter en orosanmälan?

LVU / Av Sandra

Varje människa får lov att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Vissa personer är dessutom skyldiga att göra en sådan anmälan om de så mycket som misstänker att ett barn far illa. En sådan skyldighet föreligger exempelvis inom sjukvården och skolan.

Vad händer då efter att en orosanmälan kommit till Socialtjänsten?

Utredningen

Efter att en orosanmälan har inkommit till socialtjänsten ska de först avgöra om barnet behöver omedelbart skydd. De ska även göra en förhandsbedömning där de tar ställning till om en utredning behöver inledas. Om socialtjänsten väljer att inleda en utredning så kommer omständigheterna i det specifika fallet att utredas vidare. Vid utredningen får socialtjänsten ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser. Det innebär att socialtjänsten kan prata med vårdnadshavarna, med barnen, skolpersonal eller andra sakkunniga för att få en så bra bild som möjligt av barnets situation.

Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Om det föreligger särskilda skäl kan socialtjänsten besluta om en förlängning.

Beslut och insatser

Utredningen utmynnar i ett beslut där socialtjänsten bedömer om det behövs en insats eller inte. En orosanmälan innebär således inte automatiskt att några åtgärder kommer att vidtas. Beslutet utgår från barnets bästa och beror på barnets behov av skydd och trygghet.

Om beslutet resulterar i en insats i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) krävs det att vårdnadshavarna och barnet, efter viss ålder, samtycker till insatsen. Exempel på insatser kan vara familjestöd, att barnet får bo i familjehem eller får kontaktperson/familj. Socialtjänsten ska sen följa upp insatserna regelbundet för att se om behovet kvarstår.

Om utredningen visar att det finns en påtaglig risk för att barnet skadas samt att samtycke till frivillig insats saknas, kan socialtjänsten ansöka om vård enligt LVU hos förvaltningsrätten.

Du som förälder har då rätt till ett offentligt biträde för att hjälpa dig under rättsprocessen som sker i förvaltningsrätten. Även ditt barn har rätt till ett offentligt biträde.

Ett offentligt biträde bekostas av staten. Det innebär att du som förälder inte betalar något alls för det juridiska stöd du har rätt till. Du som vårdnadshavare har själv rätt att begära vem som ska företräda dig. Vi på Silfwerax Juridik kan bistå dig. Ring oss på 010-516 70 90.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Nya regler för elsparkcyklar

Övrigt / Av Sandra

Från och med den 1 september gäller nya regler för dig som framför en elsparkcykel. De nya reglerna har tillkommit för att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och skapa trygghet för gångtrafikanter.

För att få koll på vilka regler som gäller behöver du först ha klart för dig vilken typ av fordon du framför. En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 km/tim och har en motorstyrka på max 250 watt.

Då gäller bl.a. följande regler:

– Om fordonet är att anse som cykel har den samma krav på utrustning, så som lampor och reflexer.

– Elsparkcykeln får inte parkeras på trottoaren då den kan föranleda olyckor för de gående.

– Elsparkcykeln får inte framföras där förbud mot fordonstrafik råder, som exempelvis trottoar och gågator. Här gäller undantag för barn upp till 8 år om cykelbana saknas.

– Det är fordon avsedda för en person.

– Hjälmkrav gäller för förare under 15 år.

Om elsparkcykeln går snabbare än 20 km/tim eller har starkare motor än 250 watt klassas den inte längre som cykel och kan inte köras efter cykelregler. Det som ligger närmast tillhands är att elsparkcykeln då klassas som moped, med helt andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik. Om den emellertid inte uppfyller kraven för varken cykel eller moped får fordonet inte framföras på allmän väg över huvud taget, utan endast inom ett inhägnat område.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Får socialtjänsten prata med barnet utan vårdnadshavarens samtycke?

LVU / Av Sandra

Det korta svaret är ja. Om en orosanmälan inkommer till Socialtjänsten får socialsekreterare prata enskilt med ett barn, även om vårdnadshavarna inte har samtyckt till detta. Detta regleras i 11 kap. 2 § SoL och 11 kap. 10 § SoL. I handboken för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen framgår det emellertid att det krävs omsorgsfulla överväganden från socialtjänstens sida angående om ett samtal kan ske utan att vårdnadshavarna medverkar och/eller utan deras samtycke. Frivillig medverkan och bästa möjliga samarbete med vårdnadshavarna bör i de flesta fall eftersträvas men ibland kan det vara motiverat att barnet hörs enskilt, utan sina vårdnadshavare. Syftet är då att barnet inte ska försättas i en svår lojalitetskonflikt mot sina föräldrar. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om att samtala med barn framgår att om det är fråga om ett utredande samtal om misstanke om att ett barn far illa i hemmet, är det i de flesta fall inte lämpligt att ha med föräldrarna.

På återseende,

Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vilka krav ställs för att bli beviljad bostad enligt LSS?

LSS / Av Sandra

Generellt sätt kan man säga att prövningen görs i två steg.

Först behöver man tillhöra någon av personkretsarna enligt 1 § LSS. Vill du läsa mer om personkrets, finns ett tidigare blogginlägg om detta.

I andra hand tittar handläggaren på dina behov i din vardag. Ditt stödbehov behöver vara tämligen omfattande och handläggaren kommer att ställa frågor av integritetskänsligt slag. Handläggaren kommer exempelvis fråga om dina toalettbesök, duschsituationen, hur du hanterar av och påklädning, hushållsgöromål, måltidssituationer, fritid, sömn och sociala kontakter. Det handlar inte bara om fysiska förmågor utan även aktiviteter som du inte klarar av att förmå dig själv att utföra. Hjälpbehov av privat och integritetskänslig är också hjälpbehov som “väger tyngre” jämfört med exempelvis stöd vid sociala kontakter och fritidsaktiviteter.

I förarbetena till lagen står det att med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Det står även att gruppbostad ska täcka de boendes hela stödbehov och är tänkt att vara ett bostadsalternativ för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.

Handläggaren kommer därför göra en bedömning av hur mycket stöd du behöver i din vardag. Är det stöd i mindre omfattning där behovet skulle kunna tillgodoses med andra insatser, enligt LSS eller annan lagstiftning, så som hemtjänstinsatser eller boendestöd och ledsagarservice, har du inte rätt till bostad med särskild service.

Med hänvisning till förarbetena och syftet med insatsen, ställs det enligt praxis ganska höga krav, på att stödbehovet måste vara omfattande och mer eller mindre under dygnets alla timmar för att man ska ha rätt till insatsen.

Så som med all annan juridik, är det emellertid värt att notera att det inte alltid är svart eller vitt. Kommuner gör sina egna tolkningar och bedömningarna kan skilja från kommun till kommun.

Behöver du stöd i samband med ansökan om LSS-insats eller överklagan är du välkommen att kontakta oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Drömmer du om att flytta hemifrån men behöver stöd av personal i din vardag?

LSS / Av Sandra

Bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS.

Att flytta till en lägenhet kan för många vara det första stora klivet mot självständighet. För personer med funktionsnedsättning kan steget att flytta ifrån sitt föräldrahem vara särskilt stort, om inte rätt stöd finns att tillgå.

Enligt LSS finns det 3 bostadsformer för personer som tillhör personkrets enligt LSS:

– En gruppbostad är avsedd för personer med ett så omfattande tillsyn- och omvårdnadsbehov att de har behov av personal dygnet runt. Gruppbostaden brukar beskrivas som ett litet antal lägenheter som är samlade runt ett gemensamt utrymme med personal tillgänglig precis utanför den egna dörren.

– En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Bostadsformen kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. I insatsen ingår personalstöd utifrån var och ens individuella behov. En servicebostad kan se ut på olika sätt, men generellt sett kan man säga att det brukar vara längre ifrån gemensamhetsutrymme än vid gruppbostad. Lägenheten med gemensamhetsutrymmen ligger kanske på en annan våning eller längre ner på gatan i en annan trappuppgång. Behöver man extra stöd av personal kan man därmed behöva ringa eller ta sig en liten bit.

– En särskilt anpassad bostad för vuxna är en bostad med viss grundanpassning. Till skillnad från boendeformerna ovan ingår ingen fast bemanning. I boendeformen ingår heller inte omvårdnad, fritidsverksamheter eller kulturella aktiviteter, vilket ingår i gruppbostad och servicebostad.

Behöver du stöd vid ansökan om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS eller i övrigt rådgivning kring insatser enligt LSS, är du välkommen att höra av dig till oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ska jag ansöka om personlig assistans hos kommun eller Försäkringskassan?

LSS / Av Sandra

När två myndigheter handlägger samma insats enligt två olika lagrum är det svårt att veta var man ska vända sig och ansöka. Här ska vi försöka förtydliga hur det ligger till.

Den första skillnaden är att kommunen beviljar biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Detta görs enligt LSS. Försäkringskassan beviljar assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB) men tillhandahåller inte biträde av personlig assistans.

Den andra skillnaden är att Försäkringskassan beviljar assistansersättning för den som är i behov av hjälp med sina grundläggande behov i 20 timmar eller mer per vecka. För att läsa mer om vad grundläggande behov är, se tidigare inlägg i blogg. Kommunen ansvarar för assistans för de personer som har behov av hjälp med sina grundläggande behov med mindre än 20 timmar per vecka. Det är således de grundläggande behoven som är de viktiga att fokusera på. Förenklat sett skulle man kunna säga att två personer som har lika stora behov i vardagen, låt oss för enkelhetens skull säga 100 timmars behov av personlig assistans per vecka, ändå kan tillhöra två olika myndigheter och kommer få sin assistans beviljad genom två olika lagrum.

Person A

Har behov av hjälp med sina toalettbesök, dusch, av- och påklädning, d.v.s. sina grundläggande behov med 10 timmar per vecka. Person A har emellertid allvarlig epilepsi och är i behov av tillsyn som ett övrigt behov. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person A ska då ansöka om personlig assistans enligt LSS via sin hemkommun.

Person B

Har stora behov med sina grundläggande behov. Är i behov av hjälp med toalettbesök, dusch, av- och påklädning, intagande av måltider samt kommunikation, med en omfattning av 40 timmar per vecka. Har även behov av stöd med övriga behov som hushåll, tvätt, städ, fritid, och dylikt med 60 timmar per vecka. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person B ska ansöka om assistansersättning från Försäkringskassan.

OBS! Viktigt att känna till är att det inte finns några hinder mot att du ansöker både hos kommun och Försäkringskassa samtidigt och har rätt att ha två pågående processer igång samtidigt.

Känner du dig fortfarande osäker eller har övriga frågor om LSS eller personlig assistans, tveka inte att höra av dig.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss