Företagsöverlåtelser
När ett företag eller en affärsrörelse köper upp ett annat företag kallas detta för företagsförvärv. Företaget som köps upp brukar kallas för målbolag. Det vanligaste är att en juridisk person köper upp ett företag men det kan också vara en fysisk person. Företagsförvärven omfattar en mängd olika rättsområden och berör flera frågor inom bland annat bolagsrätt, finansrätt, arbetsrätt, skatterätt, konkurrensrätt och immaterialrätt. Anledningarna till förvärvet kan vara många, ofta görs det för att expandera till ett nytt område eller en ny marknad. Det kan också göras till exempel för att utöka sortimentslinjen, nå ny teknologi eller förvärva marknadsandelar från en konkurrent.
Förvärven kan vara antingen publika eller privata. Skillnaden mellan privata och publika bolag är att det publika är börsnoterat medan det privata inte är det. Det finns i huvudsak två typer av transaktioner som kan göras, det ena är att köpa hela företaget och det andra är att göra ett så kallat inkråmsförvärv. Det man köper vid ett inkråmsförvärv är företagets verksamhet. Inkråmsförvärvet omfattar vanligen maskiner, utrustning, immateriella rättigheter, kundregister m.m. så att verksamheten kan fortgå med en ny ägare. Som köpare till i ett inkråmsförvärv gäller det att vara uppmärksam och kontrollera att säljaren är ägare till det som säljs.
Ett förvärv av hela företaget innebär att du som köpare köper alla företagets tidigare rättigheter och skyldigheter. Det gäller här att vara uppmärksam och undersöka företaget noggrant så det inte uppkommer några otrevliga överraskningar så som skatteskulder, pågående rättsprocesser, skadeståndskrav eller liknande.
Det går även att påverka inflytandet i bolaget genom till exempel avtal mellan aktieägare, nyemissioner eller förändringar i företagets ledning.
I en företagsöverlåtelse finns tre olika faser: strategifasen, transaktionsfasen och integrationsfasen. I strategifasen förbereder sig de olika parterna på olika håll med planering, strategisk analys samt eventuellt sökande av målföretag. I transaktionsfasen görs vanligen en företagsvärdering, samtal om grunderna för avtalet och diskussioner kring vad som ska ingå och till vilket pris. Den sista fasen, integrationsfasen, inleds när köpare och säljare har kommit överens om och ingått avtal med varandra. Då påbörjas arbetet med att samordna de olika organisationerna.
På återseende,
Emma
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.
Ett exempel:
Hästar är levande ting men behandlas som saker enligt den svenska lagstiftningen. Därför är det viktigt att känna till vad som händer ifall hästen skulle skadas efter du sålt den. Först och främst behöver det fastställas ifall hästen är såld inom ramarna för näringsverksamhet eller av en privatperson, detta påverkar nämligen ifall det är konsumentköplagen eller köplagen som är tillämplig. Skulle konsumentköplagen vara tillämplig på köpet och felet visar sig inom sex månader är det du som säljare som ska bevisa att felet inte förelegat vid tidpunkten för köpet. 
LAS är en lag som skyddar anställda och försäkrar att arbetstagare inte ska kunna bli uppsagda utan en rimlig anledning. En arbetstagare får inte bli uppsagd hur som helst utan det måste finnas en saklig grund för uppsägning. Huvudsakligen brukar det röra sig om brist på arbete eller att arbetstagaren har misskött sig på arbetsplatsen.
Beträffande uppsägningstid kan detta se olika ut beroende på ifall det finns ett kollektivavtal eller inte och hur länge man har arbetat på arbetsplatsen. LAS reglerar visserligen uppsägningstiden men om det finns ett kollektivavtal kan dessa regler ändras.
I lagens mening betraktas hästar som saker. Inte sällan blir det komplicerat när det uppstår fel på hästen efter köpet. Om hästen inte uppfyller de krav som anses utfäst har säljaren rätt till avhjälpande eller omleverans. Det är sällan det sistnämnda kommer i fråga, men det händer att säljaren är hästhandlare och kan erbjuda en annan häst istället för den som är behäftad med fel. Skulle hästen anses felaktig kan köparen häva köpet och säljaren kan få svara för samtliga köparens kostnader. 
Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras. Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.