Kontakta oss på 010-516 70 90

arv

Komplettera testamentet – hur gör man?

Skriva ett nytt testamente

Ett sätt att återkalla sitt gamla testamente är genom att skriva ett helt nytt testamente. Av 10 kap. 5 § ÄB framgår att de formkrav som gäller för upprättande av testamente måste uppfyllas för att ett nytt testamente ska bli giltigt och återkalla det tidigare testamentet. Formkraven beskrivs i 10 kap. 1 § ÄB och innebär bland annat att testamentet ska vara undertecknat och bevittnat. Om man väljer att upprätta ett nytt testamente för att återkalla det tidigare, kan det emellertid vara klokt att skriva ett förtydligande om att man vill att det äldre testamentet ska ersättas av det nya för att undvika tveksamhet kring vilket utav dem som ska gälla.

Tillägg till ett testamente

Enligt 10 kap. 6 § ÄB finns även en möjlighet att göra tillägg i ett befintligt testamente. Även då måste formkraven i 10 kap. 1 § ÄB vara uppfyllda. Ett sådant tillägg kan göras i det befintliga testamentet för att undvika eventuella tolkningsproblem som skulle kunna uppstå kring en särskild handling med endast tillägget.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Det förstärkta laglottsskyddet – 7:4 Ärvdabalken

Bröstarvingar har enligt lag alltid har rätt till sin laglott. Laglottsskyddet medför att en förälder inte har möjlighet att fullt ut göra sitt barn arvlös genom testamente, eftersom barnet har rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta hindrar emellertid inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren har gett en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente, kan gåvan jämkas precis som ett testamente. 

Ett typexempel som man brukar prata om är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet till någon. Detta kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Ett annat exempel är att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. 

Ytterligare ett exempel när det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är om makar gör en bodelning som innebär att en maka för över alla sina tillgångar under pågående äktenskap med avsikten att hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Det förstärkta laglottsskyddet, enligt 7:4 Ärvdabalken, har till syfte att förhindra att arvlåtaren kringgår reglerna om laglottskydd genom att ge gåvor som är att likställa med testamente och därmed inskränker laglotten. Den som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att ge tillbaka delar av eller hela gåvan till övriga bröstarvingar. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar. 

Om du som bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet ska du lämna in en stämningsansökan inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Behöver du hjälp med detta, kan vi på Silfwerax juridik hjälpa dig. 

 

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Arvsfördelningen mellan halv- och helsyskon

Juristen i Ängelholm

Hur fördelas arvet när det finns både halv- och helsyskon?

Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.

Ett exempel:

Pelle avlider och har inga barn. Han är inte heller gift. Hans båda föräldrar är avlidna och de arvingar som finns är en helbror och en halvsyster (på moderns sida) som ska dela på arvet. Vardera förälder skulle ha fått hälften av kvarlåtenskapen ifall de var kvar i livet. Det görs ingen skillnad mellan hel- och halvsyskon när det gäller den gemensamma föräldern. I det här fallet ärver alltså både helbrodern och halvsystern ½ var av den del som hörde till modern. När det gäller pappan ärver helbrodern hela delen och det innebär slutligen att ¾ av kvarlåtenskapen från Pelle ärvs av hans helbror och ¼ av kvarlåtenskapen tillfaller hans halvsyster. Hade istället Pelles syster varit en helsyster hade de båda syskonen delat lika på kvarlåtenskapen.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Arvskifte

Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?

Ett arvskifte ska förrättas ifall det finns fler än en dödsbodelägare. När bouppteckningen är registrerad och klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna. Med arvskiftet fördelas tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Över arvskiftet ska förrättas en handling som skrivs under av samtliga delägare, en så kallad arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder.

Arvet fördelas genom önskemål från arvingar, eventuella testamenten, gåvor och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelning av arvet samt de legala arvsreglerna.

Om någon delägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.  

Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i  äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.

Varje delägare har rätt att vid skiftet få del i varje egendom. Här ska man dock försöka se till att inte dela sådant som hör ihop utan detta bör föras till samma lott. Försäljning kan i många fall vara en bättre lösning istället för samägande, till exempel när det gäller fast egendom eller annan egendom som inte lätt kan delas.  

Arvskifteshandlingen är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Även om det, i lagtext, inte återfinns specifik utformningsmall, är det vår rekommendation att du kontaktar en jurist för upprättandet. Det är lätt att man missar viktiga delar och på så sätt blir fördelningen skev.

Man kan även välja att behålla dödsboet oskiftat och därmed inte fördela tillgångarna, mer om detta en annan gång.

Tillsist: om dödsbodelägarna inte kommer överens, finns det möjlighet att ansöka om en skiftesman hos Tingsrätten. Arvodet för skiftesmannen betalas av dödsboet. Skiftesmannen försöker i första hand få delägarna att komma överens. Om detta misslyckas verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Skiftesmannen upprättar då en skriftlig handling som samtliga dödsbodelägare ska skriva på för att det ska vara giltigt. Om en delägare fortfarande inte är nöjd måste denne väcka talan mot övriga dödsbodelägare.  

På återseende,
Marie-Louise
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.