arvsfördelning - Silfwerax Juridik

Arvsfördelningen mellan halv- och helsyskon

Juristen i Ängelholm

Hur fördelas arvet när det finns både halv- och helsyskon?

Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.

Ett exempel:

Pelle avlider och har inga barn. Han är inte heller gift. Hans båda föräldrar är avlidna och de arvingar som finns är en helbror och en halvsyster (på moderns sida) som ska dela på arvet. Vardera förälder skulle ha fått hälften av kvarlåtenskapen ifall de var kvar i livet. Det görs ingen skillnad mellan hel- och halvsyskon när det gäller den gemensamma föräldern. I det här fallet ärver alltså både helbrodern och halvsystern ½ var av den del som hörde till modern. När det gäller pappan ärver helbrodern hela delen och det innebär slutligen att ¾ av kvarlåtenskapen från Pelle ärvs av hans helbror och ¼ av kvarlåtenskapen tillfaller hans halvsyster. Hade istället Pelles syster varit en helsyster hade de båda syskonen delat lika på kvarlåtenskapen.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Arvskifte

Familjerätt / Av Marie-Louise

Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?

Ett arvskifte ska förrättas ifall det finns fler än en dödsbodelägare. När bouppteckningen är registrerad och klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna. Med arvskiftet fördelas tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Över arvskiftet ska förrättas en handling som skrivs under av samtliga delägare, en så kallad arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder.

Arvet fördelas genom önskemål från arvingar, eventuella testamenten, gåvor och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelning av arvet samt de legala arvsreglerna.

Om någon delägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.

Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.

Varje delägare har rätt att vid skiftet få del i varje egendom. Här ska man dock försöka se till att inte dela sådant som hör ihop utan detta bör föras till samma lott. Försäljning kan i många fall vara en bättre lösning istället för samägande, till exempel när det gäller fast egendom eller annan egendom som inte lätt kan delas.

Arvskifteshandlingen är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Även om det, i lagtext, inte återfinns specifik utformningsmall, är det vår rekommendation att du kontaktar en jurist för upprättandet. Det är lätt att man missar viktiga delar och på så sätt blir fördelningen skev.

Man kan även välja att behålla dödsboet oskiftat och därmed inte fördela tillgångarna, mer om detta en annan gång.

Tillsist: om dödsbodelägarna inte kommer överens, finns det möjlighet att ansöka om en skiftesman hos Tingsrätten. Arvodet för skiftesmannen betalas av dödsboet. Skiftesmannen försöker i första hand få delägarna att komma överens. Om detta misslyckas verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Skiftesmannen upprättar då en skriftlig handling som samtliga dödsbodelägare ska skriva på för att det ska vara giltigt. Om en delägare fortfarande inte är nöjd måste denne väcka talan mot övriga dödsbodelägare.

På återseende,
Marie-Louise
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.