Kontakta oss på 010-516 70 90

arvstvist

Måste vi skriva testamente om vi är gifta?

Enligt Ärvdabalken ärver makar varandra framför gemensamma barn samt framför arvingar i andra och tredje arvsklassen, så som föräldrar, syskon o.s.vOm det däremot finns särkullbarn, d.v.s. barn som inte är gemensamma, ärver dessa barnen direkt.

Giftermålet är således inget skydd mot ens makes särkullbarn. Om man vill att ens make ska ärva istället för ens barn behöver man därför upprätta ett testamente. Med ett testamente kan man förordna så att barnen endast får ut sin laglott, vilket är halva arvslotten. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen kan den efterlevande maken ärva om man skriver ett testamente. Om inget annat framgår av testamentet ärver makar varandra med fri förfoganderätt. Det innebär att när den efterlevande maken avlider ska dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidnes arvingar.   

På återseende,

Sandra Boros

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Jämka om du inte vill betala av dina bonusbarn

När en gift person avlider så sker en bodelning mellan makarna. I en bodelning ingår allt giftorättsgods enligt Äktenskapsbalken. Giftorättsgods är all egendom som inte gjorts till enskild egendom. Makarnas giftorättsgods beräknas och eventuella skulder ska dras av. Giftorättsgodset ska sedan slås ihop och delas lika mellan makarna. 

Om bodelningen sker på grund av en makes död så har den efterlevande maken möjlighet att frångå huvudregeln om hälftendelning och istället åberopa 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Den så kallade ”12:2-regeln” är en jämkningsregel som innebär att makarna behåller sitt eget giftorättsgods. 

Genom att åberopa denna regel skyddas den efterlevande maken från att dennes bonusbarn (särkullbarn till den avlidne maken) ska kunna ärva en del av den efterlevande makens giftorättsgods. Regeln fungerar som ett skydd för den efterlevande maken. 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Arvskifte

Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?

Ett arvskifte ska förrättas ifall det finns fler än en dödsbodelägare. När bouppteckningen är registrerad och klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna. Med arvskiftet fördelas tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Över arvskiftet ska förrättas en handling som skrivs under av samtliga delägare, en så kallad arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder.

Arvet fördelas genom önskemål från arvingar, eventuella testamenten, gåvor och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelning av arvet samt de legala arvsreglerna.

Om någon delägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.  

Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i  äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.

Varje delägare har rätt att vid skiftet få del i varje egendom. Här ska man dock försöka se till att inte dela sådant som hör ihop utan detta bör föras till samma lott. Försäljning kan i många fall vara en bättre lösning istället för samägande, till exempel när det gäller fast egendom eller annan egendom som inte lätt kan delas.  

Arvskifteshandlingen är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Även om det, i lagtext, inte återfinns specifik utformningsmall, är det vår rekommendation att du kontaktar en jurist för upprättandet. Det är lätt att man missar viktiga delar och på så sätt blir fördelningen skev.

Man kan även välja att behålla dödsboet oskiftat och därmed inte fördela tillgångarna, mer om detta en annan gång.

Tillsist: om dödsbodelägarna inte kommer överens, finns det möjlighet att ansöka om en skiftesman hos Tingsrätten. Arvodet för skiftesmannen betalas av dödsboet. Skiftesmannen försöker i första hand få delägarna att komma överens. Om detta misslyckas verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Skiftesmannen upprättar då en skriftlig handling som samtliga dödsbodelägare ska skriva på för att det ska vara giltigt. Om en delägare fortfarande inte är nöjd måste denne väcka talan mot övriga dödsbodelägare.  

På återseende,
Marie-Louise
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.