bodelning - Silfwerax Juridik

Vad händer med husdjuret vid en skilsmässa?

I svensk rätt betraktas djur som lös egendom. Detta i sin tur innebär att huvudregeln är den som är ägare till djuret har rätt att begära att få djuret på sin lott vid bodelning. Eftersom djur räknas som egendom, juridiskt sätt, kan det inte bli fråga om någon vårdnadstvist, eftersom det rör ett ägarförhållande. Makar själva kan dock komma överens om exempelvis delad vårdnad eller växelvis boende genom ett avtal. Bodelning Vid en skilsmässa ska bodelning ske för att fördela den egendom som makarna har. Av 10 kap. 1 § ÄktB framgår det att makars giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Om husdjuret inte är att anse som enskild egendom enligt någon av punkterna i 7 kap. 2 § ÄktB är det i regel att anse som giftorättsgods. Det innebär att djurets ekonomiska värde ska ingå i bodelningen.

Efter avdrag för skulder ska sedan makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem, 11 kap. 3 § ÄktB. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egen egendom eller del av denna som maken önskar enligt 11 kap. 7 § ÄktB. Detta innebär att om en make ensam är ägare av ett husdjur, har denne rätt att få husdjuret på sin lott om denne så önskar. Undantag Det finns undantag till ovanstående huvudregel. Även då egendom framstår som ena makens eftersom denne står som ensam ägare, kan det i vissa fall föreligga dold samäganderätt. För att det ska anses föreligga ska vissa kriterier vara uppfyllda:

egendomen ska ha införskaffats för gemensamt bruk,
båda ska ha bidragit ekonomiskt till köpet,
det ska ha förelegat en gemensam förståelse mellan makarna att egendomen var avsedd att ägas av dem gemensamt.

Om samtliga kriterier är uppfyllda presumeras dold samäganderätt. Det är dock den som påstår att djuret samägs som i så fall har bevisbördan för detta, om man skulle tvista om detta i domstol.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Hur gör man med all egendom vid skilsmässa?

Familjerätt / Av Marie-Louise

Hur går en bodelning till?

Makars egendom delas in i enskild egendom och giftorättsgods. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Allt giftorättsgods som makar äger ingår i en bodelning.

1. Först sker en andelsberäkning, vilket innebär att makarnas andelar i boet beräknas. Makarna får även avräkna vissa utav sina skulder. Efter avräkningen ska makarnas giftorättsgods läggas samman. Huvudregeln är sedan att det framräknade värdet ska delas lika mellan dem.

2. Därefter sker lottläggningen, vilket innebär att all egendomen ska fördelas mellan makarna. Makarna kan själva bestämma vem som ska få vilken egendom. Om en makes lottlagda egendom överstiger dennes andel, exempelvis att man tar över huset, ska denne lämna annan egendom till den andre maken eller betala motsvarande belopp i pengar.

Är ni överens?

Huvudregeln är att bodelningen förrättas av makarna tillsammans, detta görs med hjälp av en bodelningshandling som båda skriver under. I Sverige är det fritt fram att själv avgöra hur tillgångar och skulderna ska värderas, därefter får makarna själva bestämma om fördelningen. Således kan man komma överens om att den ena maken får mer än den andra. Detta förutsätter som sagt att man är övenens.

Om man inte kommer överens

Om man inte kommer överens, ska bodelning ske enligt lag och makarna kan ansöka om en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Om det pågår ett mål om äktenskapsskillnad, görs en ansökan om bodelningsförrättare i det målet. Makarna kan själva föreslå vem de vill ha som bodelningsförrättare. Makarna står solidariskt för bodelningsförrättarens arvode.

Bodelningsförrättaren kommer i första hand försöka få makarna att komma till samförstånd. Om makarna inte kan enas kommer bodelningsförrättaren att pröva de tvistiga frågorna och besluta hur bodelningen ska upprättas. Om en part emellertid är missnöjd med fördelningen kan bodelningen klandras. Det ska göras inom 4 veckor från delgivningen.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Det förstärkta laglottsskyddet – 7:4 Ärvdabalken

Familjerätt, Testamente & framtidsfullmakt / Av Marie-Louise

Bröstarvingar har enligt lag alltid har rätt till sin laglott. Laglottsskyddet medför att en förälder inte har möjlighet att fullt ut göra sitt barn arvlös genom testamente, eftersom barnet har rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta hindrar emellertid inte arvlåtaren från att under sin livstid förbruka sin egendom genom exempelvis gåvor. Om arvlåtaren har gett en gåva som till syftet är att likställa med ett testamente, kan gåvan jämkas precis som ett testamente.

Ett typexempel som man brukar prata om är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet till någon. Detta kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Ett annat exempel är att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död.

Ytterligare ett exempel när det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är om makar gör en bodelning som innebär att en maka för över alla sina tillgångar under pågående äktenskap med avsikten att hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Det förstärkta laglottsskyddet, enligt 7:4 Ärvdabalken, har till syfte att förhindra att arvlåtaren kringgår reglerna om laglottskydd genom att ge gåvor som är att likställa med testamente och därmed inskränker laglotten. Den som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att ge tillbaka delar av eller hela gåvan till övriga bröstarvingar. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar.

Om du som bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet ska du lämna in en stämningsansökan inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Behöver du hjälp med detta, kan vi på Silfwerax juridik hjälpa dig.

På återseende,
Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Jämka om du inte vill betala av dina bonusbarn

Familjerätt / Av Marie-Louise

När en gift person avlider så sker en bodelning mellan makarna. I en bodelning ingår allt giftorättsgods enligt Äktenskapsbalken. Giftorättsgods är all egendom som inte gjorts till enskild egendom. Makarnas giftorättsgods beräknas och eventuella skulder ska dras av. Giftorättsgodset ska sedan slås ihop och delas lika mellan makarna.

Om bodelningen sker på grund av en makes död så har den efterlevande maken möjlighet att frångå huvudregeln om hälftendelning och istället åberopa 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Den så kallade ”12:2-regeln” är en jämkningsregel som innebär att makarna behåller sitt eget giftorättsgods.

Genom att åberopa denna regel skyddas den efterlevande maken från att dennes bonusbarn (särkullbarn till den avlidne maken) ska kunna ärva en del av den efterlevande makens giftorättsgods. Regeln fungerar som ett skydd för den efterlevande maken.

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Bruksvärde – vad är det?

Familjerätt / Av Caroline

Juristen i Ängelholm

Vid bodelning finns en huvudregel om hälftendelning av makarnas giftorättsgods, alltså av allt som inte är skrivet som enskild egendom (11:3 ÄktB). Detta kan verka enkelt vid en första anblick, det är väl bara att dela marknadsvärdet på två?

Visserligen fungerar det att egendom värderas till dess marknadsvärde i många fall, men när två personer som bott tillsammans flyttar isär uppstår ofta stora kostnader för att skaffa sig nytt bohag för den ena parten. Just bohag såsom möbler och redskap som behövs i ett hushåll värderas därför ofta till ett så kallat bruksvärde.

Bruksvärdet överstiger då marknadsvärdet för att väga upp för den kostnad som uppstår för ena parten som behöver köpa en ny hushållsartikel eller möbel. Andrahandsvärdet på exempelvis en soffa är långt under dess inköpsvärde varför bruksvärdet utgår ifrån en soffas faktiska värde sett från behovet av att ha en soffa. Detta värde överstiger dock inte nypriset för en soffa. Värt att notera är att det inte är den enskilda individens behov av att ha en soffa som ger upphov till bruksvärdet utan det är från en genomsnittlig konsuments perspektiv. Något affektionsvärde eller liknande ingår alltså inte i bruksvärdet.

På återseende,
Caroline Axrud,
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss