LSS - Silfwerax Juridik

Ny lag om personlig assistans? Del 3 Aktiverings- och motiveringsinsatser

Den nya lagen om stärkt rätt till assistans började gälla den 1 januari 2023.

För att ha rätt till personlig assistans måste det föreligga behov av hjälp med de grundläggande behoven (se gärna tidigare blogginlägg om detta). Enligt tidigare lagstiftning har hjälp med de grundläggande behoven primärt handlat om aktiva hjälpinsatser, d.v.s. praktisk hjälp att klä på sig, hjälp att föra mat till munnen, hjälp att fysiskt duscha av sig etc. Lagändringen innebär att man nu i vissa fall även kan beviljas personlig assistans när den personliga assistenten förmår den enskilde att själv utföra åtgärderna, istället för att fysiskt hjälpa till.

Aktiverings- och motiveringsinsatser kommer inte att utgöra ett eget grundläggande behov, utan tid för aktiverings- och motiveringsinsatser som behövs för att den enskilde ska kunna utföra exempelvis av- och påklädning, personlig hygien eller intag av mat och dryck, kommer att ingå i den tid som beviljas för det grundläggande behovets omfattning. Målet är att även den som rent praktiskt kan utföra grundläggande behov, ska kunna få ett sammanhållet stöd även i kognitiva delar för att i så stor utsträckning som möjligt själv kunna tillgodose sina grundläggande behov.

Kravet på att det ska vara fråga om ingående kunskaper har numer tagits bort, men det anges särskilt att insatserna som ges ska vara av kvalificerat slag. Med det menas att det måste vara något mer än endast vägledning, påminnelser och instruktioner. Det torde då innebära att det ändock kommer ställas höga krav och preciseringar i varje medicinskt intyg för att beviljas tid för dessa moment.

Behöver du hjälp i samband med din ansökan om personlig assistans eller har övriga frågor om LSS, är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Silfwerax juridik.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ny lag om personlig assistans? Del 2 Föräldraansvar

LSS / Av Sandra

Lagförslaget om stärkt rätt till personlig assistans godkändes den 20 juni 2022 av riksdagen och börjar gälla den 1 januari 2023!

I och med lagändringen kommer föräldraansvaret så som det ser ut enligt dagens regler att tas bort och istället ersättas av ett schabloniserat föräldraavdrag. Följande intervall visar hur avdrag för föräldraansvar ska göras. Schablonen ska emellertid inte tillämpas på de grundläggande behoven andning och sondmatning,

För barn 0‑1 år görs ett avdrag med 12 timmar per dygn för grundläggande behov och inget för övriga behov. Totalt 12 timmar per dygn.
För barn 1‑6 år görs ett avdrag med 2,5 timmar per dygn för grundläggande behov och 0,5 timmar per dygn för andra personliga behov. Totalt 3 timmar per dygn.
För barn 7‑11 år görs ett avdrag med 1 timme per dygn för grundläggande behov och 1 timme per dygn för övriga behov. Totalt 2 timmar per dygn.
För barn 12‑17 år görs inget avdrag för grundläggande behov, utan endast ett avdrag med 1 timme per dygn för övriga behov. Totalt 1 timme per dygn.
Från 18 års ålder görs inget avdrag alls för föräldraansvar.

Behöver du hjälp med din ansökan om personlig assistans eller assistansersättning är du varmt välkommen att kontakta oss för mer information.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ny lag om personlig assistans? Del 1 Egenvård

LSS / Av Sandra

Riksdagen har beslutat om en ny lag för att stärka rätten till assistans och lagen träder i kraft 1 januari 2023. Genom lagändringen ska lagen återskapa rätten till personlig assistans eftersom många förlorat möjligheten att beviljas insatsen i och med allt snävare bedömningar. Man räknar med att ytterligare 2000 personer kommer att kunna beviljas personlig assistans efter lagändringen.

I detta och följande blogginlägg kommer du att kunna läsa om vilka ändringar som görs och vad detta kommer att innebära.

Egenvård – ett grundläggande behov

Alla hjälpbehov som en person har delas in i grundläggande eller övriga. För att beviljas personlig assistans måste det föreligga ett behov av hjälp med de grundläggande behoven i en icke obetydlig omfattning.

När den nya lagen träder ikraft kommer viss egenvård som kräver uppsikt av en assistent nu att räknas som ett grundläggande behov. De praktiska momenten som kommer att ingå, är sådan hjälp som krävs för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar eller skador. Det kan t.ex. vara hantering av medicinteknisk utrustning, ge läkemedel eller förebyggande av olycksfall så som att se tecken på krampanfall. Det finns inte någon uttömmande lista över vad som kan ingå i det nya grundläggande behovet. Det kommer att avgöras från fall till fall. I huvuddrag ska hjälpen vara nödvändig för att undvika fara för den enskildes liv eller fysiska hälsa. Hjälpen får inte enbart bestå av förutsebara punktinsatser, eller omfatta mindre än 12 timmar per dygn. Till skillnad från andra grundläggande behov finns det inte ett krav på att hjälpinsatserna ska vara av privat och integritetskänslig karaktär. Det finns heller inget krav på ingående kunskaper.

Har du frågor om egenvård som grundläggande behov, eller behöver du hjälp med din ansökan eller överklagan, är du varmt välkommen att kontakta oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vilka krav ställs för att bli beviljad bostad enligt LSS?

LSS / Av Sandra

Generellt sätt kan man säga att prövningen görs i två steg.

Först behöver man tillhöra någon av personkretsarna enligt 1 § LSS. Vill du läsa mer om personkrets, finns ett tidigare blogginlägg om detta.

I andra hand tittar handläggaren på dina behov i din vardag. Ditt stödbehov behöver vara tämligen omfattande och handläggaren kommer att ställa frågor av integritetskänsligt slag. Handläggaren kommer exempelvis fråga om dina toalettbesök, duschsituationen, hur du hanterar av och påklädning, hushållsgöromål, måltidssituationer, fritid, sömn och sociala kontakter. Det handlar inte bara om fysiska förmågor utan även aktiviteter som du inte klarar av att förmå dig själv att utföra. Hjälpbehov av privat och integritetskänslig är också hjälpbehov som “väger tyngre” jämfört med exempelvis stöd vid sociala kontakter och fritidsaktiviteter.

I förarbetena till lagen står det att med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Det står även att gruppbostad ska täcka de boendes hela stödbehov och är tänkt att vara ett bostadsalternativ för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.

Handläggaren kommer därför göra en bedömning av hur mycket stöd du behöver i din vardag. Är det stöd i mindre omfattning där behovet skulle kunna tillgodoses med andra insatser, enligt LSS eller annan lagstiftning, så som hemtjänstinsatser eller boendestöd och ledsagarservice, har du inte rätt till bostad med särskild service.

Med hänvisning till förarbetena och syftet med insatsen, ställs det enligt praxis ganska höga krav, på att stödbehovet måste vara omfattande och mer eller mindre under dygnets alla timmar för att man ska ha rätt till insatsen.

Så som med all annan juridik, är det emellertid värt att notera att det inte alltid är svart eller vitt. Kommuner gör sina egna tolkningar och bedömningarna kan skilja från kommun till kommun.

Behöver du stöd i samband med ansökan om LSS-insats eller överklagan är du välkommen att kontakta oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Drömmer du om att flytta hemifrån men behöver stöd av personal i din vardag?

LSS / Av Sandra

Bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS.

Att flytta till en lägenhet kan för många vara det första stora klivet mot självständighet. För personer med funktionsnedsättning kan steget att flytta ifrån sitt föräldrahem vara särskilt stort, om inte rätt stöd finns att tillgå.

Enligt LSS finns det 3 bostadsformer för personer som tillhör personkrets enligt LSS:

– En gruppbostad är avsedd för personer med ett så omfattande tillsyn- och omvårdnadsbehov att de har behov av personal dygnet runt. Gruppbostaden brukar beskrivas som ett litet antal lägenheter som är samlade runt ett gemensamt utrymme med personal tillgänglig precis utanför den egna dörren.

– En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Bostadsformen kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. I insatsen ingår personalstöd utifrån var och ens individuella behov. En servicebostad kan se ut på olika sätt, men generellt sett kan man säga att det brukar vara längre ifrån gemensamhetsutrymme än vid gruppbostad. Lägenheten med gemensamhetsutrymmen ligger kanske på en annan våning eller längre ner på gatan i en annan trappuppgång. Behöver man extra stöd av personal kan man därmed behöva ringa eller ta sig en liten bit.

– En särskilt anpassad bostad för vuxna är en bostad med viss grundanpassning. Till skillnad från boendeformerna ovan ingår ingen fast bemanning. I boendeformen ingår heller inte omvårdnad, fritidsverksamheter eller kulturella aktiviteter, vilket ingår i gruppbostad och servicebostad.

Behöver du stöd vid ansökan om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS eller i övrigt rådgivning kring insatser enligt LSS, är du välkommen att höra av dig till oss.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Ska jag ansöka om personlig assistans hos kommun eller Försäkringskassan?

LSS / Av Sandra

När två myndigheter handlägger samma insats enligt två olika lagrum är det svårt att veta var man ska vända sig och ansöka. Här ska vi försöka förtydliga hur det ligger till.

Den första skillnaden är att kommunen beviljar biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Detta görs enligt LSS. Försäkringskassan beviljar assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB) men tillhandahåller inte biträde av personlig assistans.

Den andra skillnaden är att Försäkringskassan beviljar assistansersättning för den som är i behov av hjälp med sina grundläggande behov i 20 timmar eller mer per vecka. För att läsa mer om vad grundläggande behov är, se tidigare inlägg i blogg. Kommunen ansvarar för assistans för de personer som har behov av hjälp med sina grundläggande behov med mindre än 20 timmar per vecka. Det är således de grundläggande behoven som är de viktiga att fokusera på. Förenklat sett skulle man kunna säga att två personer som har lika stora behov i vardagen, låt oss för enkelhetens skull säga 100 timmars behov av personlig assistans per vecka, ändå kan tillhöra två olika myndigheter och kommer få sin assistans beviljad genom två olika lagrum.

Person A

Har behov av hjälp med sina toalettbesök, dusch, av- och påklädning, d.v.s. sina grundläggande behov med 10 timmar per vecka. Person A har emellertid allvarlig epilepsi och är i behov av tillsyn som ett övrigt behov. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person A ska då ansöka om personlig assistans enligt LSS via sin hemkommun.

Person B

Har stora behov med sina grundläggande behov. Är i behov av hjälp med toalettbesök, dusch, av- och påklädning, intagande av måltider samt kommunikation, med en omfattning av 40 timmar per vecka. Har även behov av stöd med övriga behov som hushåll, tvätt, städ, fritid, och dylikt med 60 timmar per vecka. Totalt behov av hjälp, 100 timmar per vecka. Person B ska ansöka om assistansersättning från Försäkringskassan.

OBS! Viktigt att känna till är att det inte finns några hinder mot att du ansöker både hos kommun och Försäkringskassa samtidigt och har rätt att ha två pågående processer igång samtidigt.

Känner du dig fortfarande osäker eller har övriga frågor om LSS eller personlig assistans, tveka inte att höra av dig.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

LSS / Av Sandra

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Grundläggande behov

En prövning av rätten till personlig assistans görs enligt en tvåstegsmetod. Alla behov som en människa kan ha i sin vardag delas upp. Antingen är de grundläggande behov eller så är de övriga behov. För att få hjälp måste man först uppfylla kriterierna för de grundläggande behoven och handläggaren börjar därför att se över de grundläggande behoven i detaljnivå. Handläggaren räknar minuter som en person behöver hjälp med aktiva hjälpmoment. Handläggaren tittar även på personens förmåga och de delar den kan vara behjälplig med räknas bort från det totala hjälpbehovet. Det som kan vara svårt att förstå är att handläggaren endast bedömer aktiv tid av hjälpbehov, d.v.s. tiden det tar att föra mat till munnen, inte den tid det tar att äta hela måltiden.

Handläggaren bedömer endast tiden det tar att tvåla in personen men inte tiden då hen bara vill sitta still och njuta i det varma vattnet vilket gör att duschen tar lite längre tid. Om personen kan vara behjälplig att tvåla in mage och armar men inte ben, beräknar handläggaren endast tid för hjälp av avtvättning ben, trots att assistenten i praktiken måste där under hela momentet.

De grundläggande behoven:

1. Personlig hygien

Det ska röra sig om integritetsnära delar och momenten ska ha till syfte att hålla kroppen ren. T.ex. hjälp i samband med dusch och toalettbesök.

2. Av- och påklädning

Endast kläder närmast kroppen då det ställs krav på mycket personlig karaktär. Övriga plagg räknas som ett övrigt hjälpbehov.

3. Måltider

Hjälp att föra mat och dryck till munnen, alternativt sondmatning. Tillredning, fördelning, sönderdelning m.m. räknas som ett övrigt hjälpbehov.

4. Andning

Behov som förutsätter att den enskilde har en dokumenterad nedsättning av någon av andningsfunktionerna och att det kan finnas en risk för den enskildes hälsa, ytterst dennes liv om hjälpinsatserna inte ges. Övriga andningshjälpmedel räknas som ett övrigt hjälpbehov.

5. Kommunikation

För att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande behov krävs att det behövs en assistent för att kommunikation med tredje part över huvud taget ska vara möjligt. Personen behöver ha kunskap om kommunikationsformen, funktionsnedsättningen och kunskap om den funktionsnedsatte för att kommunikationen ska fungera.

6. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper

Detta hjälpbehov delas upp i två delar.

– Aktiv tillsyn av övervakande karaktär: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få personlig assistans för tillsyn om det behövs för att begränsa allvarliga konsekvenser av utåtagerande beteende samt att det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Den aktiva tillsynen måste också ha sin grund i den psykiska funktionsnedsättningen och inte bero på en annan omständighet.

– Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få tid för att man ska förmå dem att själva tillgodose något av de andra grundläggande behoven, om det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Hjälpen måste vara av kvalificerad natur och innebära något mer än bara vägledning eller påminnelse.

Vilken tidsomfattning krävs?

Det finns ingen undre gräns för när man har rätt till personlig assistans enligt lagstiftning eller förarbeten utan det görs en sammanvägning av omfattning och karaktär av hjälpen.

Av domstolsavgöranden framgår dock en linje att det krävs omkring 6-7 timmars grundläggande behov per vecka. För att bli beviljad assistansersättning från Försäkringskassan krävs 20 timmars grundläggande behov per vecka. Når man upp till en omfattning som bedöms tillräcklig, och hjälpen bedöms vara av rätt karaktär prövar handläggaren sedan alla andra behov av hjälp man har i vardagen.

En vanlig missuppfattning är att man har rätt till personlig assistans bara för att man har behov av hjälp i stor omfattning, exempelvis om man har allvarlig epilepsi och behöver tillsyn hela dygnet. Det är emellertid inte ett behov som går att härleda till något av de grundläggande behoven, vilket innebär att det oavsett omfattning över huvud taget inte beaktas förrän man först har nått upp till kraven om de grundläggande behoven.

Vid en ansökan om personlig assistans är det därför viktigt att reflektera över sina behov i detaljnivå. Handläggaren kommer att fråga de mest integritetskänsliga frågor och be dig specificera tid på minutnivå. Innan ett möte kan det därför vara bra att ha förberett sig ordentligt för att få fram all information.

Har du frågor eller behöver stöd i samband med en ansökan kan vi på Silfwerax juridik vara behjälpliga med detta.

På återseende

Sandra Boros

Jurist

LSS – Har du rätt till insatser?

LSS / Av Sandra

LSS – Har du rätt till insatser?

Vid en ansökan om insats enligt LSS görs bedömningen i två steg. Först gör handläggaren en bedömning för att pröva om du tillhör någon av lagens uppställda personkretsar. Enligt 1 § LSS finns det 3 personkretsar.

Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Därefter bedöms om rätten till sökt insats föreligger. Enligt 7 § LSS har personer som tillhör personkrets rätt till insatser enligt LSS om de behöver sådan hjälp och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Det rör sig således om två olika prövningar, dels en personkretsbedömning och dels en behovsbedömning, som inte nödvändigtvis behöver sammanfalla.

En utredning enligt LSS baseras på den information som framkommer vid ditt möte med handläggare och inlämnade handlingar och underlag. Information kan också inhämtas från de kontakter eller myndigheter som du lämnat samtycke till. Det är du som måste kunna styrka att rätt till insats föreligger. Genom att lämna rätt information, ha rätt underlag som styrker din funktionsnedsättning samt ditt behov av stöd kan processen gå snabbare och lättare för att du ska kunna få den hjälpen du har rätt till.

Behöver du hjälp i samband med din ansökan eller har övriga frågor om LSS hjälper vi gärna till. Hos Silfwerax Juridik har vi vår egna jurist med mångårig erfarenhet av LSS, nämligen undertecknad.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.