Kontakta oss på 010-516 70 90

Semesterstängt från kl 12.00 den 22/12 2022 t.o.m kl 9.00 den 2/1 2023. Varken växeln eller mail är bemannade under denna period. 

dödsbo

Arvskifte

Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?

Ett arvskifte ska förrättas ifall det finns fler än en dödsbodelägare. När bouppteckningen är registrerad och klar ska tillgångarna i dödsboet flyttas över till arvingarna. Med arvskiftet fördelas tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Över arvskiftet ska förrättas en handling som skrivs under av samtliga delägare, en så kallad arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder.

Arvet fördelas genom önskemål från arvingar, eventuella testamenten, gåvor och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelning av arvet samt de legala arvsreglerna.

Om någon delägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.  

Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i  äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.

Varje delägare har rätt att vid skiftet få del i varje egendom. Här ska man dock försöka se till att inte dela sådant som hör ihop utan detta bör föras till samma lott. Försäljning kan i många fall vara en bättre lösning istället för samägande, till exempel när det gäller fast egendom eller annan egendom som inte lätt kan delas.  

Arvskifteshandlingen är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Även om det, i lagtext, inte återfinns specifik utformningsmall, är det vår rekommendation att du kontaktar en jurist för upprättandet. Det är lätt att man missar viktiga delar och på så sätt blir fördelningen skev.

Man kan även välja att behålla dödsboet oskiftat och därmed inte fördela tillgångarna, mer om detta en annan gång.

Tillsist: om dödsbodelägarna inte kommer överens, finns det möjlighet att ansöka om en skiftesman hos Tingsrätten. Arvodet för skiftesmannen betalas av dödsboet. Skiftesmannen försöker i första hand få delägarna att komma överens. Om detta misslyckas verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Skiftesmannen upprättar då en skriftlig handling som samtliga dödsbodelägare ska skriva på för att det ska vara giltigt. Om en delägare fortfarande inte är nöjd måste denne väcka talan mot övriga dödsbodelägare.  

På återseende,
Marie-Louise
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

När skulderna överstiger tillgångarna i ett dödsbo

Vad händer om dödsboet har skulder som inte kan betalas i sin helhet genom de tillgångar som finns?

Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras.  Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.

De skulder som har någon typ av säkerhet, ofta bostadslån med huset som säkerhet eller liknande, anses enligt konkursreglerna ha företräde både framför skulder utan förmånsrätt samt begravningskostnader eftersom de är belagda med en s.k. särskild förmånsrätt.

De pengar som eventuellt blir kvar i dödsboet, efter det att skulder belagda med allmän- eller särskild förmånsrätt, fördelas på de övriga skulderna som finns. Dessa skulder har lika inbördes rätt och beräknas därmed efter proportionen på skulden.

Viktigt att komma ihåg är huvudregeln att du som dödsbodelägare inte ärver några skulder. Skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet måste avskrivas.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Bruksvärde – vad är det?

Juristen i Ängelholm

Vid bodelning finns en huvudregel om hälftendelning av makarnas giftorättsgods, alltså av allt som inte är skrivet som enskild egendom (11:3 ÄktB). Detta kan verka enkelt vid en första anblick, det är väl bara att dela marknadsvärdet på två?

Visserligen fungerar det att egendom värderas till dess marknadsvärde i många fall, men när två personer som bott tillsammans flyttar isär uppstår ofta stora kostnader för att skaffa sig nytt bohag för den ena parten. Just bohag såsom möbler och redskap som behövs i ett hushåll värderas därför ofta till ett så kallat bruksvärde.

Bruksvärdet överstiger då marknadsvärdet för att väga upp för den kostnad som uppstår för ena parten som behöver köpa en ny hushållsartikel eller möbel. Andrahandsvärdet på exempelvis en soffa är långt under dess inköpsvärde varför bruksvärdet utgår ifrån en soffas faktiska värde sett från behovet av att ha en soffa. Detta värde överstiger dock inte nypriset för en soffa. Värt att notera är att det inte är den enskilda individens behov av att ha en soffa som ger upphov till bruksvärdet utan det är från en genomsnittlig konsuments perspektiv. Något affektionsvärde eller liknande ingår alltså inte i bruksvärdet.

På återseende,
Caroline Axrud,
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss