Fodervärdsavtal och medryttaravtal
Det händer att man som hästägare behöver ta hjälp med sin häst. Antingen kanske man lämnar bort hästen till någon som ska träna och tävla hästen, för avel eller tar in en medryttare som hjälper till ett par dagar i veckan. Oavsett är det bra att skriva ett ordentligt avtal som reglerar vad som omfattas och vad som händer ifall olyckan är framme.
Några goda råd till dig som funderar på att lämna ut din häst på foder:
- Specificera vad hästen ska användas till. Lämnar du den till en tävlingsryttare som ska tävla och träna hästen eller ska du lämna ut den för avel?
- Hur länge ska fodervärdsavtalet fortlöpa?
- Vem står för veterinärkostnaderna ifall hästen skulle skadas?
- Vad händer ifall hästen skadas och inte kan användas till det som är tänkt?
Några goda råd till dig som funderar på att skaffa medryttare:
- Hur många dagar ska medryttaren hjälpa till?
- Vad ska medryttaren betala och när?
- Vad får medryttaren göra med hästen på sina dagar?
- Hur länge ska medryttaravtalet gälla?
- Vem ska stå för kostnaderna ifall hästen eller någonting i stallet går sönder under medryttarens dagar?
- Vad händer ifall hästen skadas och inte kan ridas?
Behöver du hjälp med att skriva ett fodervärdsavtal eller medryttaravtal som passar dig och dina behov hjälper vi gärna till.
På återseende,
Emma
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.
Ett exempel:
Hästar är levande ting men behandlas som saker enligt den svenska lagstiftningen. Därför är det viktigt att känna till vad som händer ifall hästen skulle skadas efter du sålt den. Först och främst behöver det fastställas ifall hästen är såld inom ramarna för näringsverksamhet eller av en privatperson, detta påverkar nämligen ifall det är konsumentköplagen eller köplagen som är tillämplig. Skulle konsumentköplagen vara tillämplig på köpet och felet visar sig inom sex månader är det du som säljare som ska bevisa att felet inte förelegat vid tidpunkten för köpet. 
Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?
Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.
LAS är en lag som skyddar anställda och försäkrar att arbetstagare inte ska kunna bli uppsagda utan en rimlig anledning. En arbetstagare får inte bli uppsagd hur som helst utan det måste finnas en saklig grund för uppsägning. Huvudsakligen brukar det röra sig om brist på arbete eller att arbetstagaren har misskött sig på arbetsplatsen.
Beträffande uppsägningstid kan detta se olika ut beroende på ifall det finns ett kollektivavtal eller inte och hur länge man har arbetat på arbetsplatsen. LAS reglerar visserligen uppsägningstiden men om det finns ett kollektivavtal kan dessa regler ändras.
I lagens mening betraktas hästar som saker. Inte sällan blir det komplicerat när det uppstår fel på hästen efter köpet. Om hästen inte uppfyller de krav som anses utfäst har säljaren rätt till avhjälpande eller omleverans. Det är sällan det sistnämnda kommer i fråga, men det händer att säljaren är hästhandlare och kan erbjuda en annan häst istället för den som är behäftad med fel. Skulle hästen anses felaktig kan köparen häva köpet och säljaren kan få svara för samtliga köparens kostnader. 
Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras. Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.
En näringsverksamhet kan bedrivas av antingen en juridisk person, så som ett aktiebolag eller handelsbolag, eller av en fysisk person. Kraven för att den fysiska personens verksamhet ska klassas som en näringsverksamhet och därmed beskattas som en sådan, är självständighet från uppdragsgivare, att det ska finnas ett vinstsyfte och en varaktighet. Däremot så är huvudregeln för verksamheter som bedrivs av juridiska personer, att de beskattas som näringsverksamhet.
En näringsverksamhet betalar antingen A-skatt eller F-skatt på inkomsterna till företaget. Som näringsidkare i Sverige kan man ansöka om att bli godkänd för F-skatt, annars betalar man A-skatt. Ansökan görs till Skatteverket.
Överskottet i hobbyverksamheten beskattas i inkomstlaget tjänst. Dock ska hobbyverksamheten skiljas från andra tjänsteinkomster man har. Avdrag kan man göra för underskott man haft i hobbyverksamheten under beskattningsåret eller under någon av de fem tidigare åren. Underskottet uppstår när man haft större kostnader än inkomster under ett beskattningsår. Avdraget man gör får aldrig överstiga årets överskott.
I förslaget nämns bl a följande varor och tjänster som livsviktiga.